Jag skrattade åt honom och gav honom en lätt smäll på armen.

- Come on, Im hungry! sa jag och sprang ut i köket.

Senare på kvällen hade jag igen som helst att göra. Så jag gjorde det jag gillade mest. Longboarding. 

Jag tog min longboard och gick ner för trappen. Jag knöt mina vita, slitna coverse och ut på gatan.

Nu var det full fart fram i backen!

 Jag tog på mig en röd tröja och ett par svarta jeans.

Idag skulle jag träffa Louis. Jag saknade honom även om vi sågs för någon dag sen. Men det kan också vara

skönt att få lite tid för sig själv,

Jag undrar om Louis hade kommit på ett fint ställe att cykla till eller om det var meningen att jag ska komma på ett.

Då har jag världens vackraste ställe!

Jag tittade mig en sista gång i spegeln och checkade av. Öppnade sedan ytterdörren.

Min svarta cykel stod i förrådet och dammade smuts topp till tå.

Jag tog ut den och torkade bort smutsen från sadeln.

Jag hängde min väska över axeln och sedan hoppade jag upp och trampade mot mr. Tomlinson.

15 minuter senare

Jag svängde in på Louis gata och såg Lou komma cyklandes imot mig.

Han vinkade imot mig och jag vinkade glatt tillbaka.

Louis och jag stannade och kollade på varandra. Hans ögon var underbara!

- Hi Lucy. sa han efter en stund och släppte mig inte med blicken.

- Hi Lou. log jag och tittade ner.

- So o you have ideas where we can bike? frågade han.

- Yes, I have one idea if you dont have one?

- No, I think you chould choose. blinkade han.

- I choose the beach. log jag stort.

- Nice! Did you take with your swimwear? frågade han.

- Of course I do!

- But then I go home and fix it. sa han.

- I can follow you.

Han log mot mig och vi satte av mot hans hem.

Vi cyklade under tystnad och det kändes skönt.

När vi va framme slängde båda cyklarna på marken och gick mot dörren.

Lou öppnade dörren och vi steg in.

- Hello? ropade han men fick inget svar.

- Hello? ropade han ännu en gång. Men inget svar.

- So...sa jag och kollade på honom.

- No one is here...sa han och tittade på mig busigt.

Han ställde sig framför mig. Nära mig.

- Lou? frågade jag och log stort.

Han lutade sig fram och kysste mig. Hans perfekta läppar.

Jag besvarade kyssen och där stod vi. Louis och jag och kysste varandra. I en hall.

Kyssarna fortsatte och blev mer och mer intensiva.

Det slutade med att vi helt plötsligt hamnade i sovrummet. Louis låg över mig och kysste min hals.

- Louis.. stönade jag och blundade.

Han fortsatte kyssa längs min hals och snart skulle jag säkert ha lite märken här och var.

Efter ett tag fann hans läppar mina igen.

Han drog av mig min tröja och strax var hans av också.

Byxorna åkte av lika fort.

Hans händer vandrade över min kropp.

Snart stannade hans händer och började fingra på mitt bh knäppe.

Han skulle precis ta av den när vi hörde ytterdörren öppnas och lägenheten fylldes med röster.

Vi for snabbt upp ur sängen. Jag tog tag i mina byxor och i min tröja och skyndade mig in i badrummet med Louis

efter mig.

Han stängde dörren efter ssig och log snett.

Vi hörde dörren til Louis rum öppnas.

- Ey Louis, wanna..hörde vi Harry säga.

Sedan stängdes dörren igen.

Jag skulle precis börja ta på mig mina kläder igen när Louis stoppade mig.

- Why don't you switch to your bikini here instead of the beach? sa han och log.

- Good idea. Can you get it for me? sa jag.

- Sure.

Han lutade sig mot mig för att ge mig n snabb kyss innan han öppnade dörren och gick ut från badrummet.

20 minuter senare

Louis och jag hade bytt om till våra badkläder och nu hade vi dom under. Vi gick ut från hans rum och möttes av

Harry och Zayn som satt i vardagsrummet.

- Hi. sa Louis.
- Where were you? You weren't in Louis room. frågade Harry.

- Yes we were. sa jag snabbt och gick ut i hallen.

Jag hörde killarna börja prata med Louis men strax var han i hallen med mig.

- You're face is red. sa han och flinade.

- Stop it. sa jag och tittade ner.

- You're cute when you're blushing. sa han.

30 minuter senare

Louis la sig ner på rygg på filten vi lagt ut i sanden.

Jag la mig ner bredvig honom.

Vi hade precis badat och nu höll solen på att gå ner.

Louis fattade min hand och jag la mig på sidan för att se honom bättre.

- Lucy? sa han.

- Yes?

- I love you. sa han och tittade rakt in i mina ögon.

Han.. Han sa att han älskade mig.

- I love you too. sa jag och log stort.

Jag lutade mig mot honom och kysste honom.

Kapitel 15!

Aww, Louis and Lucy, haha ;)

Vad tycker ni?

3 kommentarer till nästa! :)

/Moa och Malin xxx

Jag log.

- But are you like together? frågade Liam.

- Ehm, no. sa Louis. Not yet.

- Not yet? sa Harry på nästan samma sätt som Esme hade sagt det innan.

Jag skrattade lite och log.

Lucy's perspektiv:

- Haha that picture! skrattade jag och pekade på bilden då Zayn gjorde en "ballongmin" med munnen och jag

stod bakom honom och skelade med ögona.

- Haha yeah, that picture was the best of them all. skrattade han.

Zayn och jag hade vart hela dagen hemma hos honom. Vi hade spelat Fifa, som jag suger på så självklart vann

Zayn. Skypat med Zayns syster Walihya som var hur gullig som helst och nu satt vi och tog egobilder på Hög

nivå.

- Wait, like this. sa jag och gjorde en grisnäsa och spärrade upp ögonen.

Zayn började asgarva som han hade gjort tusentals gånger innan.

Jag tog sedan en bild på Zayn.

- Smile Zayn! skrattade jag.

Han smilade sitt stora leende och *klick* perfect!

Det började vibbrera i fickan och jag drog snabbt upp mobilen. Men innan jag han svara ryckte Zayn mobilen ur

händera på mig och sprang ut igenom rummet.

- Zayn! Stop it, give me back my phone now! skrek jag och sprang efter honom.

Jag var jättenära på att ta tag i hans arm innan han sprang in på toaletten och stängde precis framför näsan på

mig.

*Klick*

Låst. Fan.

- Zayn, com out now! Or I'll kill you. skrek jag mot den vita dörren.

Jag hörde hur Zayn fnissade på andra sidan.

- Hello Louis. sa Zayn med en tjejröst.

- Öööh, Lucy? hörde jag Louis säga högt. Zayn hade tydligen satt på högtalare.

- Noo Louis, it's Z... skrek jag men blev avbruten av Zayn.

- You know Lou, I love you sooo much. I really do. fortsatte Zayn.

- Nooo. skrek jag och slog huvudet mot dörren.

- Haha, Zayn I love you too. hörde jag Louis skratta.

- Damn Lou. How did you know it was me? frågade Zayn.

- Zayn youre so stupid. suckade jag.

- Hey Zayn, can I talk with Lucy? frågade Louis.

- Sure. suckade Zayn högt och låste sakta upp dörren.

- Thanks? sa jag och räckte fram handen för att ta imot mobilen. 

Zayn log busigt mot mig och jag flinade jag med.

Han sträckte fram mobilen men drog snabbt till sig den igen.

-Zayn! sa jag bestämt och gav han en onskefull blick.

- Zayn just give her the phone! ropade Louis ifrån mobilen.

Han räckte fram mobilen sakta mot mig och jag greppade den i ett stadigt tag.

- Thank you! sa jag och flinade.

Jag stängde av högtalaren och gick mot Zayns rum.

- Hi there. sa jag glatt. Sorry about mr. Malik but you know, hi love you!

Louis skrattade högt.

- Hi my Lucy. Yeah I hear it. sa han.

- Yeah. So you call, you have somthing to say. Maybe? sa jag nyfiket.

- Uhm, yeah. You know, do you want to do somthing tomorrow? frågade han mig.

- Yes of course Louis. sa jag överraskat.

- So, what do you want to do? frågade han.

- Ehm, what about...bikeride? föreslog jag.

- Nice! I will put you and youre bike up about 13.00?

- Great see you tomorrow Louis. sa jag.

- Yeah see you tomorrow Lucy.

Vi la på och jag gick ut till Zayn igen.

Han halvlåg i soffan och fixade med mobilen. Jag smög fram bakom honom och hoppade fram på honom.

- Aaah shit Luc! Dont do so!

Jag skrattade åt honom och gav honom en lätt smäll på armen.

- Come on, Im hungry! sa jag och sprang ut i köket.

Senare på kvällen hade jag igen som helst att göra. Så jag gjorde det jag gillade mest. Longboarding. 

Jag tog min longboard och gick ner för trappen. Jag knöt mina vita, slitna coverse och ut på gatan.

Nu var det full fart fram i backen!

 Nu så, var det här uppe! 

Blev ganska kort och jag (Moa) har inte haft någon fantasi över huvudtaget idag.

Så jag hoppas det duger :)

3 komentarer så får ni kapitel 15!

Kram på er.

/Moa och Malin xx

- I mean it. You are amazing. sa han och tittade på mig.

Jag tittade upp mot honom och möte hans ögon.

Han lutade sig närmare och hans läpar möte mina.

Som jag saknat honom!

 Lucy's Perspektiv:

Hans läppar lämnade mina och hans ögon hittade mina.

- I've missed this. sa han och log.

- I've missed you. sa jag och kysste honom igen.

- Sould we say something to Zayn? frågade Louis efter kyssen.

- Say something? frågade jag förvirrat.

- That we already knew each other from Doncaster. förklarade han.

- No, not yet. I wanna see how this.. jag pekade emellan oss.. works out first.

- Okey. sa han. Sounds good.

Han lutade sig fram för att kyssa mig igen men jag satte ett finger på hans läppar.

- No. sa jag och flinade.

- But.. sa han.

Jag öppnade dörren och gick ut till Zayn igen.

Louis kom efter mig med en fövånad blick.

Jag slog mig ner bredvid Zayn igen och vände blicken mot tv:n. Eftertexterna till filmen rullade på skärmen.

- There you are. sa Zayn. What took you so long?

- Eh, Louis was in my room and I showed him some of my drawings. sa jag.

- Okey.. sa Zayn.

Vi blev tysta.

- Let's watch another movie. sa jag efter ett tag och gick bort till lådan för att ta upp en.

Dagen efter

- So how's it going with the dancing? frågade jag Esme.

Idag började Esme senare så vi hade varit ute och ätit lunch tillsammans.

Nu satt vi i soffan i vår lägenhet.

- Really good. sa hon och log.

- Have you met The Wanted?

- Yeah, we got the met them yesterday. It was so cool! sa hon och log större.

- I understand you. sa jag.

- So what did you do yesterday?

- Me, Zayn and Louis watched some movies. sa jag.

- How is it between you ang Louis?

- It's.. good, I guess.

- Does the other guys know about you two?

- No, we aren't together yet so we haven't told them. sa jag.

- You aren't together yet?

- No.

- Seriously? You two are.. crazy. sa hon och skakade på huvudet.

Jag skrattade åt henne.

*PlingPlong*

Jag reste mig upp för att öppna dörren.

Utanför stod Louis och log.

- Hello. sa jag.

- Hi. sa han och gick in.

Han stängde dörren efter sig och vände sig sedan om för att ge mig en kyss.

- Crazy.. hörde man Esme säga tyst i bakrunden.

Jag flinade och Louis vände blicken mot henne.

- Hi Esme, right? sa Louis och sträckte fram handen för att hälsa.

- Correct, and you're Louis. sa hon och skakade hans hand. What are you doing here?

- Esme.. sa jag.

Louis skrattade lite.

- Lucy asked if I wanted to come over and I said yes. svarade Louis.

- Okey.. sa Esme.

- Esme, aren't you suppost to go now? sa jag.

- Yeah, I am. See you soon. sa hon och tog sin väska.

Hon öppnade dörren och gick ut.

- Now you've met Esme. sa jag till Louis.

Han gick fram till mig och pressade sina läpar mot mina.

2 timmar senare

Vi satt i sängen på mitt rum. Louis satt med mitt block framför sig och jag satt med datorn framför mig.

Jag loggade in på Skype.

Rose var inne. Jag tryckte på ring och hennes glade ansikte dök upp på skärmen.

- Lucy! sa hon glatt.

- Hi Rose. sa jag och log.

- I miss you. sa hon.

- I miss you too. How is it in school?

- Great.

- What are you doing after school?

- I'm alot at Phoebe and Daisy's place and sometimes they are here. We always...

Hon började babbla på om allt roligt de gjort sedan jag åkte.

1 timme senare

Rose och jag hade lagt på och låg Louis och jag ner bredvid varandra i sängen.

- What should we do? frågade han.

- I don't know. sa jag och slöt ögonen.

- Are you tired? frågade han.

- A bit.

- Take a nap then. sa han och ströck mig över håret.

- Okey. mumlade jag.

Louis' Perspektv:

Lucy somnade snabbt och jag tog upp mobilen för att ha något att göra.

Jag loggade in på twitter.

Fansen skrev som galningar om mig och.. Lucy?

Hur visste..?

Min mamma hade skrivit något om mig och.. Lucy.

"@Louis_Tomlinson @LucyFoy We miss you here in Doncster!! #ComeBackSoon #MissYou"

Min mobil pep till. Ett sms från Zayn.

"You and Lucy? How can your mom know about Lucy? x"

Jag suckade.

Jag skakade lätt om Lucy och hon öppnade ögonen.

- Lucy, ehm, mom tweeted about us. sa jag. And Zayn send me this.

Lucy's Perspektiv:

Louis höll upp mobilen och jag läste sms:et.

- I guess we need to tell them. sa jag.

Louis nickade.

En halvtimme senare

Jag och louis stod framför Harry, Liam. Niall och Zayn som satt i soffan hema hos Harry och Louis.

- Ehm, yeah.. sa Louis.

- I lived in Doncaster, met Louis and we got friends. sa jag snabbt.

- Why didn't you tell us? frågade Zayn.

- Because we wanted..

- I wanted to wait. avbröt jag Louis. I didn't want to tell you yet.

- Why not? frågade Harry.

- 'Cause.. beacuse.. I don't know actually. It just didn't feel like there was something to tell. sa jag och suckade.

I'm sorry.

- It's okey, Lucy. sa Zayn och log snett.

Jag log.

- But are you like together? frågade Liam.

- Ehm, no. sa Louis. Not yet.

- Not yet? sa Harry på nästan samma sätt som Esme hade sagt det innan.

Jag skrattade lite och log.

Kapitel 13!

Hiss eller diss?

3 kommentarer till nästa!

/Moa och Malin xxx

- Do you wanna play next round? I know how good you're in Fifa. viskade han.

Jag började små skratta och tittade på honom. Jag skakade på huvudet.

Då flög Louis upp ur fotöljen gick ut i köket.

Alla tittade efter honom och jag suckade.

Jag reste mig upp och alla blickar vände sig om mot mig.

- I can talk with him. sa jag och alla nickade. Jag vände mig mot Zayn och han nickade också.

Jag gick imot köket, men Louis var inte där. Jag sökte vidare i Zayns rum och hallen men ingen Louis. Jag

suckade och satte mig ner med ryggen lutad mot ytterdörren.

- Come on Lou, where are you? sa jag.

- Here. hörde jag Louis röst bakom mig på andra sidan dörren.

Jag reste mig upp och öppnade sakta dörren. Louis satt med ryggen lutad mot väggen utanför lägenheten.

Jag slog mig ner bredvid honom.

- Hi. sa jag.

- Lucy what are you doing here? frågade han.

- I said "Hi". sa jag.

- Hi Lucy. suckade han. Now answear my question.

- Im live here.

- With Zayn!? utbrast Louis och stirrade på mig.

- No no, No way Louis! I live here in London with Esme you know. förklarade jag.

- Oh, yes.

Vi blev tysta.

- Why didnt you call me? frågade Louis.

- Why didnt you call? frågade jag honom.

- I, I dont know....sa han och kollad ner.

- You wanna know why I didnt call? 'Cause I was afraid to be more hurt. I thoght if you wanted to talk to me you

would have called.

- I wanted to call you but i didnt know what to say. sa Louis. I missed you as hell. Everything reminded me of you. Even Harry! Believe me, I wanted to call. I'm sorry, Lucy.

- I believe you. I should have called too, but I thought you didn't want to talk to me.

- And now I find you here, at my best friends place. It's just.. weird.

- Why did you ran out?

- 'Cause I saw how close you and Zayn are.

- You got jealous? Of me and Zayn?

- Yeah, I guess so.

- Louis, Zayn and I are just friends. I spilled coffee all over him at Starbucks. That's how we met. sa jag.

- But still, you look really happy with him. sa Louis.

Han sat fortfarande med blicken neråt.

- I am happy with him because he is my friend.

Louis nickade.

- I'm sorry. sa han och tittade pp mot mig.

- So am I. sa jag.

- So..

- Ehm, yeah, friends? sa jag.

- Yeah sure. sa han men rösten lät inte lika glad.

Jag nickade och log.

Vänner? Varför sa jag så? Jag vill ju vara mer än vänner.

- Shall we go inside? frågade Louis.

Jag nickade igen.

Vi reste på oss och Louis öppnade dörren.

Dagen efter

Spelkvällen hos Zayn hade slutat bättre än den börjat. Stämningen var inte den bästa när Louis och jag kom in

igen efter vårat samtal ute i korridoren. Som tur var hade killarna inte ställt några frågor.

Jag satt inne på mitt rum med mitt block framför mig och en penna i handen.

A4 sidan på blocket var än sålänge tomt.

Just nu hade jag ingen insperation och jag hade inget annat att göra.

Esme var på jobbet tills ikväll så jag var helt ensam i lägenheten.

Jag tittade ut genom fönstret som var framför skrivbordet.

Utanför låg en liten park.

Jag bestämde mig för att gå dit.

Jag drog på mig ett par jeans och en rosa skjorta.

Jag tog med mig kameran och låste lägenheten efter mig.

Jag slog mig ner på en bänk och tittade igenom bilderna jag tagit hittills.

- Lucy? sa en röst.

Jag tittade upp och möttes av Zayn.

- Hi Zayn. sa jag och kramade om honom.

- What are you doing here? frågade han.

- Takeing pictures. sa jag och höll upp kameran.

- I can see that. sa han och log.

- But what about you? What are you doing here?

- I was finished in the studio so I went for a walk. sa hon.

- Nice.

- Sorry that I didn't tell you about One Direction. sa han.

- It's okey Zayn. I should have known. sa jag och log snett.

- So what are you up to now? frågade jag honom sen.

- Nothing I guess. sa han och log.

- Then you can help me.

- With?

- Yhe pictures. You can be the model. sa jag och log.

Han skrattade och skakade på huvudet.

- Sure. sa han ssen.

- Awesome!

Jag krokade fast min arm i hans och vi började gå.

Efter ett tag hade vi tagit många bilder och nu var vi påväg hem till mig för att fixa något att äta när jag fick ett sms.

"Hi Lucy. Just finished in the studio, wanna do something? xx Louis"

Jag svarade snabbt.

"Hi Lou. I'm on my way home with Zayn. We're going to make something to eat. xx Lucy"

"Oh maybe I can join you? Haven't eat yet. xx Louis"

- Zayn, Louis is asking if he can join us. sa jag till Zayn.

- Yeah sure. sa han och log lite.

" Yeah sure. Come to my place. You know the place nest to the park? xx Lucy"

" Yeah, see ya. xx Louis"

Jag la ner mobilen i fickan igen.

Nu satt jag, Zayn och Louis i mitt vardagsrum och stämningen var ju inte den bästa mellan mig och Louis.

Jag vet inte om Zayn kände av den men den gjorde han säkert.

- Ehm, any ideas of what we can do? frågade jag efter ett tag.

- No. sa Louis och Zayn skakade på huvudet.

Jag suckade och lutade mig bakåt i soffan.

- Do you have any movies? frågade Zayn sen.

- Yeah, there. sa jag och peckade på enn låda som stod bredvid tv:n.

Esme och jag hade inte pockat upp allt ännu.

Zayn gick bot till lådan och öppnade den.

Tillslut valde han fimen The Amzing Spiderman.

- I be right back. sa Louis efter halva filmen och reste på sig.

Zayn och jag vände upp blickarna mot honom innan de vändes mot filmen igen.

En kvart senare hade Louis forfarande inte kommit tillbaka.

Jag reste mig upp.

- I go and see were he is. sa jag och Zayn nickade till svars.

Jag gick åt de hålet Louis hade gått.

Dörren till toaletten stod öppen och där var han inte. Jag fortsatte en bit.

Jag passerade mitt rum och såg Louis stå vid mitt skrivbord.

- Ehm, hi? sa jag.

Han vände sig om.

- Hi. sa han och log.

Jag gick bort till honom för att se vad han gjorde.

Han sto med mit block i sin hand och tittade på det jag ritat.

- You are really good, lucy. sa han och tittade på ugglorna som jag ritat för någon vecka sedan.

- Thank you. sa jag.

Han vände blad och bilden jag ritat av honom kom upp.

- Is that me? sa han.

- Yes. sa jag.

- Wow. It's amazing!

- Thanks.

- I mean it. You are amazing. sa han och tittade på mig.

Jag tittade upp mot honom och möte hans ögon.

Han lutade sig närmare och hans läppar möte mina.

Som jag saknat honom!

Kapitel 12!

Vad tycks?

3 kommentarer till kapitel 13! :D

/Moa och Malin xxx

-         You don’t..

-         Yes I have to. So just tell me what you want. sa jag och drog med honom till kassan igen.

Vi beställde och satte oss ner vid ett bord.

-         By the way, I’m Zayn. sa han och log.

-         I’m Lucy. sa jag.

Lucy's perspektiv:

- So what are you up to today? frågade Zayn.

- Nothing, I guess. My friend is woking so I got nothing to do. sa jag och log What about you?

- Nothing. Wanna do something? frågade han.

- Yeah, sure. sa jag. But I guess we're going to your place first so you can change. sa jag och nickade på hans

smuttsiga tröja.

- Yeah, sounds good. skrattade han.

Vi tog våra grejer och gick ut från Starbucks.

- This way. sa han och pekade.

10 minuter senare:

Zayn småjoggade upp för trapporna med mig hack i häl. Han stannade upp vid en mörkbrun ekdörr och låste upp

den.

- It's a little bit messy. sa han och kollade beskymmrat över lägenheten.

- It's okey, I promise it will be messy at my place in few days. småskrattade jag.

Zayn skrattade han med.

Han började gå ut mot ett annat rum som visade sig vara köket.

- Want something to eat? frågade han.

- No we just eat breakfast. flinade jag.

- Oh, yes, that's true... sa han och båda började skratta igen.

- You can do what ever you want. I be right back, you know new clothes. förklarade han.

Jag nickade och Zayn försvann ut i ett annat rum.

Jag tittade mig runt omkring och fastnade med blicken på den gigantiska Tv:n. Jag gick till soffan och satte mig

ner. Jag tog upp den svarta kontrollen och tyckte på ON.

MTV var kanalen som sattes på och Rihanna började sjunga sin nya singel.

Zayn kom ut med en vit t-shit och ett par svarta jeans på sig. man såg tydligt att håret var tillfixat. Han slängde

sig ner bredvid mig i soffan.

- Hello, what you doing? frågade han med en gullig röst.

- Nothing, I found your Tv. sa jag med en tillgjord röst.

- I can see that. Do you wanna stay here or should we go out? frågade han och la armen på ryggstödet bakom

mig.

- We can stay here for a while, than we can go out. sa jag.

- Sure, what do you wanna do?

- I don't know. Some suggestions?

- Maybe we can.. sa han.

- We can bake. sa jag.

- Yeah sure!

Vi reste på oss och gick mot köket.

- What do you wanna bake?

- Chocolatecake, I love that. utbrast jag.

- Sure, you know. I love it too. sa han och blinkade med ögat.

Jag gick fram till kylskåpet och öppnade det.

5 dagar senare:

Jag satt och åt frukost i soffan med Esme.

- When do you start work today? frågade jag henne.

- At 8.30 am. svarade hon när hon svalt.

- So in thirty minutes? sa jag.

- Holy shit! utbrast hon när hon kollade på klockan.

Hon hoppade upp ur soffan och sprang iväg till sitt rum.

Jag skrattade åt henne och tog en tugga av min fralla.

- Lucy, stop laughing and help me! Can you find my bag? ropade hon.

- Okey miss. svarade jag och småskrattade ännu mera.

Jag gick ut i hallen och hämtade hennes väska.

- Lucy were is my red hoodie? nästan skrek hon nu.

- Stop scream it's right here. And your bag is here too. sa jag.

Hon kom utspringandes från sitt rum och ryckte åt sina grejer.

- Thanks! Were is my shoes?

- Behind you. sa jag och flinade.

Hon tog snabbt på sig sina skor och flög ut igenom dörren. Hon smällde snabbt igen dörren och det blev tyst.

Jag gick bort till soffan igen. Jag hörde hur dörren öppnades igen och hörde Esme skrika på nytt.

- Thanks agian. I will be home about 7.45 pm. sa hon och dörren smälldes igen.

Jag skrattade åt Esmes beteénde och tog upp talriken ifrån bordet.

Jag ställde den i diskhon och tog upp min mobil ifrån fickan.

Ett nytt sms. Ifrån Zayn. Jag log och öppnade meddelandet.

"Hi Luc, me and my friends are gonna have a game night tonight at my place. Wanna come sis? :D Xx Z"

Jag smailade och svarade snabbt:

"Ofc I wanna come! It would be nice to meet your friends bro. Party time Dj-Malik! :D Xx Luc"

"Yeah they're great, would you come earlier and help me? Pleeeaaassee? :D Xx Z"

"Sure, when? I can come now if you want? We can go and shopping? :) Xx Luc"

"A girlthing -.-' Haha yeah we can shopping! I need some new shoes ;) Xx Z"

"Buhuu! ;) Yeah, I will be at you in few minutes :) Xx Luc"

Bara på ett par dagar har jag och Zayn blivit jättebra polare. Vi har hunnit göra mycket saker och skratta, ja det

är det mesta vi har gjort!

Zayn är en schysst kille. Han och jag verkar vara rätt lika, förrutom att Zayn alltid måste fixa med håret och

spegla sig. Det gör jag aldrig. No way!

6 timmar senare

- I think we're done now. sa Zayn och tittade över bordet som vi hade "pyntat" med chips, popcorn, godis, läsk

och Massor av spel.

- Yeah I think so too. sa jag och log.

Det pep till och Zayn drog upp sin mobil.

- And the boys are here in few minutes. sa han och log han med.

- But can I borrow your room and change to my new clothes? frågade jag.

- Ofcourse you can. log han.

Jag tog mina nya kläder och gick bort till hans rum. Jag tog på mig en slapp tröja och ett par svarta tights som

blev dagens köp. De kläderna jag hade haft på mig förrut tog jag och la på Zayns säng.

Jag tittade mig omkring i rummet och såg en fotoram på nattduksbordet. ag gick fram och skulle precis ta upp

fotot när jag hörde ytterdörren öppnas och massor av röster.

Jag vände mig snabbt om och gick ut ifrån Zayns rum.

Jag gick sakta ut till hallen och såg fyra killar stå framför Zayn som hade ryggen imot mig.

De stod och disskuterade någonting. Den blonda killen vände blicken mot mig och log.

- Hi! sa han.

Alla andra vände sig om och kollade på mig också.

Då såg jag honom.

Louis.

Jag stod som förstelnad.

Zayn gick fram till mig och la armen över mina axlar.

- Guys this is Lucy. sa Zayn glatt.

Vänta vad var det här? Louis. Zayn...och...

One Direction.

Åå nej. Hur dum kunde jag vara och inte känna igen Zayn på det sättet. Att det var Zayn i One Direction. I Louis

band.

- Hi. sa killarna och log men inte Louis. Han stod bara och såg chockad ut.

- Lou are you okey? frågade Harry som jag väl visste namnet på. Som Louis hade lärt mig. Harry som hade

förstört chansen till Louis och min första kyss.

Louis skakade lätt på huvudet.

- Yeah. sa han utan att släppa blicken ifrån mig.

En timme senare:

Jag, Zayn och Niall satt i soffan, Louis i fotöljen och tittade på när Liam och Harry spelade Fifa.

Jag kände fortfarande Louis blick fäst på mig och jag försökte ignoera den.

Zayn lutade sig närmre mig.

- Do you wanna play next round? I know how good you're in Fifa. viskade han.

Jag började små skratta och tittade på honom. Jag skakade på huvudet.

Då flög Louis upp ur fotöljen gick ut i köket.

Alla tittade efter honom och jag suckade.

 Nu så har ni kapitel 11 också!

Vad snabbt det går. Helt otroligt! 

Så, vad tyckte ni? Vill ni ha något mera? Säg till så ska vi försöka fixa det! 

Undra vad det var med Louis då? Till och med vi två tycker det är spännande ;) haha!

Men vi kör på:

3 kommentarer till kapitel 12!

/Moa och Malin xx

-         Of course I’m not going without you! sa hon.

Jag gick fram till honom och kramade om honom. Han besvarade kramen och kysste min hjässa.

-         Bye Lucy. sa han och gick ut genom dörren.

-         Goodbye Louis. sa jag.

Jag följde honom med blicken när han gick längs gatan.

9 dagar. Det hade gått 9 dagar sen Louis åkte.

Jag tog upp longboarden jag åkt hem från jobbet på och öppnade dörren.

Jag satte ner longboarden, gick in i mitt rum och slängde mig på sängen.

En suck kom ut ur min mun.

-         Lucy? sa min systers röst.

Jag reste mig lite så jag kunde vända på huvudet. Rose stod vid dörrhålet och kollade på mig.

-         Yes? sa jag och satte mig upp med ryggen lutad mot väggen.

-         What are you doing? frågade hon.

-         Nothing. suckade jag.

Hon gick in i rummet och satte sig bredvid mig på sängen.

-         Can we do something? sa hon och log lite.

-         Sure. Anything special you wanted to do?

-         I want to draw. sa hon och log.

-         Sure. Go and get your stuff so can we sit here. sa jag och hon nickade.

Hon reste på sig och gick iväg.

Jag tog fram mina pennor, mitt block och massa annat som vi skulle ha.

Rose kom in i mitt rum igen och slog sig ner framför mig i sängen.

-         What are you drawing? frågade jag henne.

-         I-or. sa hon och visade mig sin teckning.

-         Beautiful. Rose you’re really good. sa jag och log.

-         Let me see yours. sa hon.

Jag höll upp teckningen på de blå Jeffrey Campbell skorna jag ritat.

-         Wow. You’re really good, Lucy. sa hon.

-         Thank you. sa jag.

-         Wait. sa hon när jag skulle lägga ner blocket. What’s that?

-         What? sa jag.

-         That. sa hon och bytte sida på blocket.

-         Is that Louis? sa hon när hon såg teckningen på andra sidan.

-         Yeah. sa jag.

-         This is amazing!

-         Thanks. sa jag och drog åt mig blocket.

Jag la ner blocket i nattduksbordets låda och satte mig sen hos Rose igen.

-         Do you miss him? frågade hon.

-         Rose, I don’t want to talk about it. sa jag.

-         Okey.

Hon tog sina grejer och gick ut från rummet.

Jag la mig ner och suckade.

-         Lucy, wake up. sa en röst.

Jag öppnade ögonen och möttes av min rödhåriga bästa vän.

-         Esme? What are you doing here? sa jag och satte mig upp i sängen.

-         We are suppost to go shopping, remember? sa hon och log.

-         Oh right. I know that. sa jag och reste mig upp.

-         Yeah sure you do. sa Esme och skakde på huvudet.

Jag tog mina grejer och vände mig om mot Esme.

-         Shopping time! sa jag och log.

.

-         Have you talked to Louis seen he left? frågade Esme.

-         No. sa jag kort och drack lite av min dricka.

Vi satt inne på Starbucks.

-         Have you tryed? frågade hon.

-         No. sa jag igen.

-         Do you want to try?

-         No.

-         Lucy..

-         Yes, I want.

-         Then call him. sa hon.

-         No. sa jag.

-         Why not?

-         If he wanted to talk to me, he would call. And if he would answer, I’ll just miss him more. sa jag.

-         Lucy, I know you really like this guy, so you have to take chances. sa Esme.

-         I don’t know if I can make it.

-         What?

-         Dad died, mom left, I don’t know if I’ll be able to just see him once a month.

-         Lucy..

-         Esme, please, I don’t want to talk about it. sa jag.

Hon nickade.

-         Do you wanna go home? frågade hon.

Jag nickade.

Nästa morgon

Jag vaknade av att någon hoppade i sängen.

Jag öppnade ögonen och möttes av en väldigt glad Esme.

-         Esme, what are you doing here? frågade jag och satte mig upp.

-         I have the best news ever! sa hon och satte sig ner.

-         News?

-         Okey, you know i love to dance, right?

-         Of course I do! Esme I’ve known you since we were 3. sa jag.

-         Okey, I’ve got a job. sa hon och log.

-         A job? Like a dance job? sa jag glatt.

-         Yeah, and guess for who.

-         I don’t know who?

-         I’ll give you some glues. My favorite band is called..

-         OMG! You got a job for THE WANTED?! sa jag och stalled mig upp I sängen.

-         YES! sa hon och ställde sig upp hon med.

-         OMG, congratulation! sa jag.

Vi började hoppa omkring och skrika.

-         Wait, does it mean that you’re moving to London? sa jag och stannade.

-         Yes. sa hon. My mom bought an apartment to me there.

-         Oh okey. You gonna have so much fun in London. sa jag och log.

-         WE. WE are going to have so much fun. sa hon och betonade ordet “we”.

-         Wait, what?

-         Of course I’m not going without you! sa hon.

-         But Rose? I can’t leave her alone. sa jag.

-         Oh right. sa Esme och suckade.

Vi satte oss ner i sängen igen.

-         Wait, doesn’t your granny liv here in Doncaster? Maybe Rose can live there? sa Esme sen.

-         Right, I’ll go and call her. sa jag och kramade om Esme.

Kapitel 9!

Vad tycker ni? Lucy och Esme ska till London! :D

Vi provar faktiskt 3 kommentarer till kapitel 10! :)

/Moa och Malin xxx

-         You. You’re the hottest in whole wide world. sa jag och han flyttade på sig.

-         Here. sa han och gav mig min mobil.

-         Thank you. sa jag och la ner den i min ficka.

-         No problem. sa han och log.

Jag log tillbaka och kysste honom passionerat.

Jag och Esme satt i mitt rum med datorn framför oss.

-         So when did Louis go home? frågade hon.

-         1 pm I think. sa jag.

-         Okey, when will you meet him next time?

-         Today I guess. I have to get Rose at his place.

-         Oh okey.

Jag stängde igen datorn och reste mig upp.

-         Let’s bake something. sa jag och drog upp Esme från stolen hon satt i.

-         Sure. skrattade hon.

Vi gick ut till köket och började göra i ordning.

Någon timme senare stod det två brickor med cupcakes framför oss.

-         What are we gonna do with all these? sa Esme och peckade på cupcakesen.

-         I don’t know. skrattade jag.

-         We’ll never eat all of them by our self. sa Esme och skrattade.

Vi började plocka undan allt vi hade tagit fram när vi bakat.

-         I know what we can do with them. sa Esme efter ett tag.

-         What? sa jag och tittade på henne.

-         You can take them with you when you get Rose and give them to Louis’ family. sa hon och log.

-         Good idea. sa jag och log stort.

Jag tog fram två stora burkar och började lägga i cupcakesen.

Jag tog upp longboarden som jag hade åkt på och knackade på dörren till familjen Tomlinson’s hus.

Strax öppnades dörren av Louis.

-         Hi. sa han glatt.

-         Hi. sa jag och log.

-         Come in. sa han.

Jag gick in och gav honom cupcakesen.

-         What’s this? sa han.

-         Cupcakes. Esme and I always bake too much. sa jag och log.

Han skrattade.

Vi gick in till köket och Louis ställde cupcakesen på bordet. Han vände sig om mot mig och la sina händer på mina höfter. Jag la mina händer runt hans hals och kysste honom.

-         Where’s the girls? frågade jag Louis efter kyssen.

-         Upstairs. sa han och log.

Jag gick ut ur hans grepp och började gå mot trapporna.

Louis kom efter mig och visade sedan tvillinganas rum.

Dörren var öppen så vi kikade in.

De tre flickorna satt på golvet och pratade.

Louis knackade på den öppna dörren och flickornas blickar vändes upp mot oss.

-         Hi. sa dem och log.

-         Hi. sa Louis och jag.

-         Rose, we need to go home now. sa jag.

-         Okey. sa hon.

Louis och jag gick ner igen och jag tog på mig skorna.

-         See you tomorrow? sa han och log.

-         Yeah sure. sa jag och kysste hans kind.

Rose kom ner och drog på sig sina skor.

Vi sa hej då och började gå hemåt.

1 vecka senare

Idag var det fredag.

Rose var i skolan och jag stod framför min garderob för att hitta något att ha på mig.

Tillslut fick det bli ett par jeans shorts och ett vitt linne.

Jag gick ut till vardagsrummet och satte på teven.

Min mobil pep till.

”Lucy, we need to talk. Can I come over? xx Louis”

Jag svarde snabbt.

“Sure see ya. xx Lucy”

-         Hi. sa jag och kramade om Louis när han kommit in.

-         Hi. sa han.

Vi slog oss ner i soffan.

-         What did you want to talk about? frågade jag honom.

-         I’m leaving tomorrow morning. sa han.

-         Leaving? sa jag.

-         To London.

Jag hade inte haft en tanke på att han skulle åka.

-         Oh.. sa jag.

Vi blev tysta.

-         Okey. sa jag sen. What are you gonna do there?

-         Recording the new album. sa han.

-         Nice. I’ll miss you. sa jag.

-         I’ll miss you too, Lucy. sa han.

Han drog in mig i hans famn och gav mig en lång kram.

-         Ehm, Esme is coming over so.. sa jag och gick ur hans famn.

-         Oh okey. sa han.

Vi reste på oss och gick ut till hallen.

-         I guess this is goodbye for a while. sa jag.

-         Yeah. sa han.

Jag gick fram till honom och kramade om honom. Han besvarade kramen och kysste min hjässa.

-         Bye Lucy. sa han och gick ut genom dörren.

-         Goodbye Louis. sa jag.

Jag följde honom med blicken när han gick längs gatan.

Kapitel 8!

Vad tycker ni? Louis åkte :(

2 kommentarer till kapitel 9! :)

/Moa och Malin xxx

Jag gick tillbaka till sängen och la mig ner. Louis la sig ner bredvid mig och kysste mina läppar. Jag besvarade kyssen.

Efter kyssen la jag huvudet på hans bröst och han la virade armarna runt mig.

Strax efter somnade jag med ett leende på läpparna.

Jag vaknade nästa morgon av att alarmet på mobilen ringde som vanligt.

Jag stängde snabbt av det så att inte Louis skulle vakna.

Jag kröp försiktigt ur hans grepp och gick ut ur mitt rum. Jag gick in till Rose’s rum.

-         Honey, it’s time to wake up. sa jag och skakade om henne försiktigt.

-         Okey. mumlade hon.

Jag gick ut ur hennes rum och bort till köket. Jag gjorde i ordning hennes frukost och ställde den på bordet.

Rose kom ut i köket och satte sig vid bordet.

-         Sleep well? frågade jag henne och började göra i ordning hennes lunch.

-         Mhm. svarde hon trött.

-         Doesn’t look like that. skrattade jag.

-         I did. But I’m still tired. suckade hon.

-         You always are, Rose.

-         I know. What about you and Louis?

-         What about us?

-         Did you sleep well? förtydligade hon.

-         Yes, I did. Louis is still asleep. sa jag.

-         Lucky him. sa hon och jag skrattade.

Jag gjorde klart hennes lunch och satte mig ner framför henne.

-         Can I ask you something? frågade Rose.

-         Yes, of course. sa jag.

-         Do you like Louis?

-         Yeah, of course I like him.

-         I mean, do you like like him?

-         Oh, em, yes I do. He’s the sweetest guy I ever met. sa jag och log stort.

Rose nickade och log hon med.

-         Bye Rose. sa jag när hon gick mot bussen som skulle ta henne till skolan.

Jag stängde dörren och gick bort till mitt rum.

Louis låg nu på mage och snarkade smått. Jag log åt hur söt han var och bestämde mig för att låta honom sova.

Jag tog min dator och gick ut till vardagsrummet. Jag satte datorn i ena änden av soffan och la mig ner framför den.

Jag gick en på YouTube och sökte på ’One Direction’.  Jag tryckte på den första videon som kom upp. What Makes You Beautiful hette den.

One Direction var riktigt bra!

Jag hade lyssnat igenom alla låtar på som de gjort.

Jag tryckte på videon till One Thing igen.

Slutet av refrängen kom och jag kände hur någon la sig över mig och viskade i mitt öra.

-         ’Cause you got that one thing.

-         Morning Louis. sa jag och log.

-         Morning Lucy. sa han och gick bort från mig.

Jag satte mig upp I soffan och satte sig bredvid mig.

-         Do you like One Direction? sa han och log.

-         Yeah, they are okey. Just started to listen to them. sa jag.

-         Okey. sa han. How long have you been up?

-         Awhile. I always wake Rose up and make her breakfast. sa jag.

-         Why didn’t you wake me?

-         ‘Cause you were so cute when you were asleep. sa jag.

-         Where? I thought I was cute all the time.

-         Nah, not all the time. sa jag och reste mig upp.

Louis tog tag i min arm och drog ner mig i soffan igen.

Han satte sig över mig och började kittla mig.

-         You aren’t ticklish, aren’t you? sa han när han märkte att kittla mig inte funkade.

-         Nope. sa jag och log. Now get off me.

-         No, I won’t move until you say that I’m the hottest guy in the world. sa han.

-         I won’t say it. sa jag.

-         Say it.

-         No.

-         Okey, then we will sit here all day.

-         Sure. sa jag.

Louis sträckte lite på sig och tog min mobil som låg på bordet.

-         Oh what’s this? sa han och log retsamt.

-         My locked phone. sa jag.

-         Oh really? sa han och tryckte fingrarna mot skärmen.

-         Now it’s just your phone. sa han och visade mig.

På skärmen syntes min bakrundsbild på Louis. Han hade låst upp den!

-         How did you know my code? frågade jag.

-         You aren’t that careful when you unlock your phone. sa han. And I like your background.

Jag kände hur mina kinder hettade till.

-         Oh let’s check your texts. sa han och tryckte fram min conversation med Esme.

-         No Louis! Please! sa jag.

-         Then who is the hottest? sa han och log.

-         You. You’re the hottest in whole wide world. sa jag och han flyttade på sig.

-         Here. sa han och gav mig min mobil.

-         Thank you. sa jag och la ner den i min ficka.

-         No problem. sa han och log.

Jag log tillbaka och kysste honom passionerat.

Kapitel 7!

Vad tycker ni om Louis och Lucy? :)

2 kommentarer till kapitel 8! :D

/Moa och Malin xxxx

Våra läppar möttes i en perfekt kyss. Jag la armarna runt hans nacke och han la sina händer på mina höfter.

Vi avslutade kyssen och tittade in i varandras ögon.

-         Finally. sa Louis och log.

Jag log tillbaka och kysste hans underbara läppar igen.

Klockan var nu 23.00 och jag låg bredvid Louis i soffan. Jag hade huvudet lutat mot hans bröst och han hade sina armar om mig.

-         Are we gonna watch another movie or do you wanna do something else? frågade Louis och kysste min hjässa.

-         I don’t know. But I need to go and get Rose before they kill each other. suckade jag.

-         Don’t they like each other?

-         No, they hate each other.

-         Why?

-         They started to fight about something stupid when they were younger.

-         Why did Rose go there then?

-         ‘Cause I beg her. And Esme said it was okey if I promised to tell you how I feel.

-         And how do you feel?

Jag tittade upp mot honom och mötte hans underbara ögon.

-         I like you, Louis. I really do. sa jag.

-         I really like you too, Lucy. sa han.

Jag lutade mig mot honom och kysste honom.

Kyssarna blev mer intensiva och han la sig över mig.

-         Louis. sa jag mot hans läppar när han började dra i min tröja.

-         I’m sorry. sa han och la sig bredvid mig igen.

-         I need to get Rose.

-         Right.

-         Do you want to stay over the night or..?

-         I can stay if it is okey. sa han.

-         Of course. sa jag och kysste honom innan jag reste mig upp.

Jag gick ut i hallen och drog på mig ett par skor.

-         I’m coming soon! ropade jag.

-         Okey. ropade Louis tillbaka.

Jag tog min longboard och gick sedan ut genom dörren.

Jag knackade på dörren till Esme’s ställe innan jag öppnade dörren och gick in.

-         Hello. sa jag.

-         Yes! hörde jag Rose ropa  innan hon kom ut springandes i hallen och kastade sig i min famn innan hon snabbt tog på sig skorna.

-         Hi. sa Esme och  kramade om mig när hon kom ut i hallen.

-         Did you two have fun? Frågade jag.

Båda två tittade på mig med en blick som sa “Vad tror du?”.

-         Sorry I asked. sa jag.

-         But did you and Louis have fun? frågade Esme och höjde på ögonbrynen.

-         Yes, we had. I did as you said and it went perfect. sa jag och log.

-         Awesome. sa Esme.

-         Let’s go. sa Rose och började dra i min arm.

-         I guess we need to go. Louis’ waiting for me. sa jag.

-         Ohh.. Have fun. sa Esme med en retsamton.

-         Stop it. sa jag. But see you soon?

-         Yeah. Bye. sa hon.

-         Bye.

Vi stängde dörren efter oss och började gå hemåt.

Jag öppnade dörren och gick in med Rose efter mig.

-         Rose, go to bed now. sa jag och hon nickade.

-         Goodnight, Lucy. sa hon och kramade om mig innan hon gick in till sitt rum.

Jag gick in till vardagsrummet men Louis var inte där.

-         Louis? sa jag lite högre för att han skulle höra.

-         In your bedroom. fick jag som svar.

Mitt rum? Vad gjorde han där?

Jag gick snabbt bort till mitt rum och öppnade dörren. Louis satt i min säng med ryggen lutad mot väggen och min dator i knät.

Jag kröp upp i sängen och satte mig bredvid honom.

-         What are you doing? frågade jag.

-         Just checking Twitter. Hope it was okey I borrowed your computer. sa han och log.

-         Of course. sa jag.

-         Do you’ve twitter?

-         Nope. I had put I deleted it.

-         Why?

-         I don’t know actually.

-         Let’s make a new one. sa Louis och loggade ut från sin.

Han skrev in mitt namn och gav sedan mig datorn. Jag skrev in min email och lösenord.

Jag gav Louis datorn igen.

Han tryckte på sök-rutan och skrev in sitt namn. Sedan tryckte han på följ.

-         Now you’re folowing me. sa han och log.

-         Yep.

Han skrev sedan in Lottie Tomlinson och tryckte på följ. Detsamma gjorde han med sina andra systrar och sin mamma.

Han loggade ut från min twitter och in på sin egen igen. Han sökte på mitt namn, Lucy Foy, och tryckte på följ.

-         Now you got your first follower. sa han.

Jag log mot honom och tog sedan dator ifrån honom. Jag reste mig upp och satte den på skrivbordet.

Jag gick tillbaka till sängen och la mig ner. Louis la sig ner bredvid mig och kysste mina läppar. Jag besvarade kyssen.

Efter kyssen la jag huvudet på hans bröst och han la virade armarna runt mig.

Strax efter somnade jag med ett leende på läpparna.

Kapitel 6!

Do you like it? :)

2 kommentarer till nästa! :)

Han nickade och gick fram till hyllan med filmerna. Han kollade runt en stund innan han tog fram en film. Han log och höll upp filmen.

-         This one. sa han.

Det var The Grudge.

-         What? I can’t see that one! I won’t be able to sleep after! utbrast jag.

-         Don’t worry. I’m here. sa han och log.

-         So what have you been up to? frågade min bästa vän Esme.

Vi satt inne på McDonalds och hade précis ätit efter våran shopping runda.

-         I’ve been with Louis. sa jag.

-         And who’s Louis? frågade Esme och pillade med sitt röda hår.

-         A guy. Sa jag kort.

-         Oh, a guy. So you’ve got a boyfriend? sa hon och log retsamt.

-         He’s not my boyfriend! sa jag.

-         But you like him, don’t you?

-         I don’t know. sa jag tyst.

-         I see that you do.

-         How?

-         Your smile when you talk about him. You get a special look in your ey..

-         I get it. avbröt jag henne. Mabye I do.

-         What have you two done?

-         We’ve been on a picnic, we had a movie night and I told him about my family.

-         Wow, you really trust him.

-         Yeah.

-         Anything else?

-         Ehm, yeah, we almost kissed.

-         What? Almost?

-         Yep, his stupid phone called when we were a few centimeters from each other. sa jag surt.

-         Really? That’s what I call bad luck. flinade Esme.

-         Ha-ha. sa jag surt.

-         Don’t be mad now, Lucy-Pucy. sa hon. When will you meet him again?

-         Tonight. sa jag och log av bara tanken av att få träffa Louis igen.

-         Where?

-         My place.

-         Then do someting romantic or just tell him how you feel. sa hon.

-         Mabye I should. But we aren’t alone. Rose has to do her homework and she can’t be at Louis place. suckade jag.

-         Oh.

Vi blev tysta. Och så kom jag på det! Jag tittade upp mot Esme som tittade på mig. Hon skakade snabbt på huvudet när hon förstod vad jag tänkte.

-         Don’t event hink about it, Lucy! varnade hon.

-         Oh come on! Take her just for tonight. Please Esme? bad jag.

-         No, Lucy! You know I don’t like her.

-         I know but please? sa jag.

Jag tittade på henne med bedjande ögon.

-         Fine. sa hon tillslut.

-         Yes! I love you, Esme! sa jag och kramade om henne.

-         Yeah yeah but you have to tell him how you feel then.

-         Yeah, sure. sa jag och log stort.

-         Great. Now let’s get out of here. You’ve a house to clean. sa Esme.

-         What? My house isn’t messy!

-         Really? sa hon och tittade på mig.

-         Okey, mabye it’s a bit messy. sa jag och Esme skrattade. Let’s go now.

Vi tog våra kassar och började gå mot mitt hus.

Jag låste upp och öppnade dörren. Esme och jag gick in.

-         Rose! ropade jag.

-         What? fick jag som svar.

-         Come here!

Man hörde hur hon öppnade dörren från sitt rum och gick med lätta steg ut till mig och Esme. Hon gick fram och kramade om mig.

-         What did you want? frågade Rose.

-         Go and get your homework. You’ll do them at Esme’s place. sa jag och hennes leende försvann.

-          Why? sa hon.

-         ’Cause Louis is coming over. sa jag.

-         But why do I have to go to her? frågade Rose.

-         Rose, please, just do it. bad jag.

-         Fine. sa hon surt och gick iväg.

-         That went easy. suckade jag och vände mig mot Esme.

-         Thank you so much for taking her. sa jag och kramade om henne.

-         Yeah yeah. sa hon.

-         Don’t be mad now Esme-Pesme. sa jag.

-         Stop it. flinade hon.

Rose kom ut i hallen igen och tog på sig sina skor.

-         Ready to go, Rosalie? sa Esme.

-         I’m ready and don’t call me Rosalie, Esmeralda. sa Rose.

Esme racket ut tungan åt Rose och Rose gjorde det samma år Esme.

-         Okey.. Go now and try to not kill each other. sa jag och puttade ut dom.

-         Yeah yeah. Bye. sa Esme och Rose vinkade.

-         Bye. ropade jag efter dem.

Jag stängde dörren och gick in i vardagsrummet. Dags att börja städa, tänkte jag och suckade.

-         You’re very good at cooking. sa Louis när vi hade ätit klart.

-         Thank you. sa jag och log.

Jag hade gjort som Esme sagt och lagat en romantisk middag. Jag hade satt fram ljus på bordet och hela huset var städat.

Louis och jag satt bara och log mot varandra. Jag visste inte vad jag skulle säga och det verkade inte som om han visste vad han skulle säga heller.

-         Ehm.. började jag. What do you wanna do?

-         I don’t know. Mabye we just could chill? You know, talk and stuff. sa han och log.

-         Sure. sa jag.

Vi gick in vardagsrummet och satte oss I soffan. Vi blev tysta igen.

-         Where is Rose? frågade Louis efter ett tag.

-         She’s at my friends place. I didn’t want her to be here tonight. Sa jag coh rodnade lite.

-         Are you blushing? frågade Louis.

-         No. mumlade jag.

-         Yes you are. sa han.

Jag kände hans hand under min haka och hur han försiktigt lyfte upp mitt huvud.

-         You’re cute when you’re blushing. viskade han.

Han lutade sig närmare mig och jag gjorde detsamma mot honom. Jag tittade på hans läppar och lutade mig ännu närmare. Nu var vi så nära att jag kände hans andedräkt mot mina läppar.

*RRIIINNNGGG*

Båda jag och Louis hoppade till.

Seriöst?! Igen?! tänkte jag.

-         I’m sorry. sa jag till Louis och reste mig upp för att gå till telefonen.

-         Hello? svarade jag surt.

-         Lucy, when can i come home? frågade Rose i andra änden.

-         Rose, seriously?! sa jag.

-         What? sa hon.

-         I’ll get you when you can come home, okey? sa jag lika surt.

-         Okey. sa hon.

-         Bye. sa jag och la på.

Jag tog ett djupt andetag innan jag gick in till Louis igen och satte mig bredvid honom. Vi blev tysta igen.

-         Sorry about that. Rose has always been a person who interrupts. sa jag och log snett.

-         It’s okey. Now it’s even, I guess. sa han och log.

-         - Yeah.

-         But.. I liked how it was before she called. sa han och tittade på mig.

Jag mötte hans blick.

-         Me too.

Jag lutade mig närmare honom och snart var vi så nära som vi var förut.

Tredje gången gillt, tänkte jag och lutade mig den sista biten.

Våra läppar möttes i en perfekt kyss. Jag la armarna runt hans nacke och han la sina händer på mina höfter.

Vi avslutade kyssen och tittade in i varandras ögon.

-         Finally. sa Louis och log.

Jag log tillbaka och kysste hans underbara läppar igen.

Kapitel 5 har vi här!

Vad tycker ni? Lucy och Louis har fått sin lilla kyss, haha ;)

2 kommentarer till kapitel 6! :)

/Moa och Malin xxx

Vi satt där länge. Vi att kvar i samma ställning även när jag slutat gråta.

Vi bara satt där.

Helt tysta.

Han och jag.

Louis och Lucy.

-         I’m sorry you had to see me like this. I probably look terrible right now. sa jag och drog fingrarna under ögonen för att få bort lite av den mascara som runnit.  

Vi hade packat ihop allt efter vi hade ätit och nu var vi på väg mot cyklarna. Han stannande mig och drog sin tumme över min kind.

-         You still look beautiful as always. sa han och tog bort en hårslinga som hängde ner över ansiktet.

Jag kände hur kinderna började hetta till och jag tittade ner i marken. Louis satte handen under min haka och tryckte försiktigt upp mitt huvud.

-         You really do. viskade han.

Han såg rakt in i mina ögon med sina vackra blå/gröna ögon. Han lutade sig närmare mig. Han var nu så när att jag kunde känna hans andedräkt mot mig. Hans läppar var nu bara någon millimeter ifrån mina.

*Rrriiiinnnngggg*

Louis’ Perspektiv:

Jag skulle precis luta mig den sista biten för att kyssa henne när min mobil började ringa. Både Lucy och jag hoppade till. Jag tog surt upp mobilen för att se vem det var som förstörde det hela. Harry. Han ska få för det här.

-         What? svarade jag surt i telefonen.

-         Well hello on you to. sa Harry.

-         What do you want? frågade jag lika surt.

-         Why so angry? Have I done something?

-         Yes, yes you have.

-         Can you tell me what I’ve done?

-         You jus.. började jag.

Jag tittade mot Lucy som stod bredvid mig och tittade ner i marken.

-         I call you later, Harry. sa jag och la på.

Lucy tittade upp mot mig.

-         Sorry for that. sa jag och log snett.

-         It’s okey. sa hon.

Vi började gå mot cyklarna igen.

Lucy’s Perspektiv:

Louis hade nästan kysst mig! Varför var den där Harry tvungen att ringa? Vänta, gillade jag Louis?

Jag hade ställt fram skålar med popcorn, godis, chips och massa annat. Jag hade också lagt ut massa kuddar och filtar i soffan och på golvet. Louis skulle komma om några minuter för vår filmkväll. Jag sprang upp till mitt rum och bytte om till ett par mjukisbyxor och en skön t-shirt.

*PlingPlong*

Jag skyndade mig ner. Jag öppnade dörren och där stod Louis i en one piece.

-         Hi. sa han och kramade om mig.

-         Hi. sa jag.

-         Ready for the movie night? frågade han och gick in.

-         Ofcourse I’m. Come. sa jag och tog tag I hans hand.

Jag drog med honom till vardagsrummet.

-         Wow. You really are ready. sa han.

-         Yeah I am. skrattade jag.

Vi satte oss ner i soffan.

-         It was really nice on the picnic today. sa Louis och log.

-         Yeah, it really was. sa jag.

-         So what movie? Frågade Louis efter en stunds tystnad.

-         I don’t know. You can choose. log jag.

Han nickade och gick fram till hyllan med filmerna. Han kollade runt en stund innan han tog fram en film. Han log och höll upp filmen.

-         This one. sa han.

Det var The Grudge.

-         What? I can’t see that one! I won’t be able to sleep after! utbrast jag.

-         Don’t worry. I’m here. sa han och log.

 Kapitel 4!

Vad tycker ni om Taken hittills? :)

2 kommentarer till kapitel 5! :D

/Moa och Malin xxx

-         Wait, what your last name? undrade jag.

-         Tomlinson. Why? sa han.

-         Louis Tomlinson. You’re the guy who searched for X factor. sa jag.

-         Yeah, that’s me. skrattade han.

-         Cool. sa jag och log mot honom.

Han log tillbaka. Han hade verkligen ett fint leende.

-         And here’s my bedroom. sa Louis och öppnade dörren till ett rum.

Jay hade sagt till Louis att han skulle visa mig runt av någon anledning.

Rummet var inte så stort. Det såg ut som ett normalt pojkrum.

-         Nice. sa jag och log mot honom.

Jag gick in och kollade runt. Jag fastnade med blicken på några inramade foton som stod på nattduksbordet. Jag tog upp det första och tittade på det. På bilden var det hans systrar och hans mor. Jag tittade upp på Louis och log. På den andra bilden var det 5 killar.

-         Is this your bandmates? frågade jag Louis.

Han gick fram till mig.

-         Yeah. That’s me, Liam Payne, Niall Horan, Harry Styles and Zayn Malik. sa han och pekade i tur och ordning på de 5 killarna på fotot.

-         When was this photo taken?

-         In 2010, the day we were put together at bootcamp.

Jag nickade och tog upp det tredje fotot. Det var en bild på Louis och en till kille. Harry, tror jag han hete. De satt i en soffa och Louis hade armen om honom.

-         Is that you and Harry? frågade jag.

-         Yeah. But the fans call us for Larry Stylinson. sa han och log.

-         Larry Stylinson? As you first and last names put together?

-         Yeah.

Jag satte ner fotot och satte mig bredvid Louis som hade satt sig på sängen.

-         Don’t you miss your’ family, friends, girlfriend when you’re on tour? frågade jag.

-         Ofcourse I miss my family and friends. It’s hard to be away from them. And I don’t have a girlfriend. sa han och log snett mot mig.

-         Oh, okey.

Vi blev tysta.

-         Ehm, do you wanna do something? Like have a cup of coffee or something? frågade Louis efter den långa tystnaden.

-         Ehm, yeah, sure. sa jag och log.

-         Let’s go now?

-         Ehm, what about Rose?

-         She can stay here with the twins so can I drive you and her later?

-         Sure.

Vi reste på oss och gick ner. Jay, Lottie och Fizzy satt i soffan medans tvillingarna och Rose satte på golvet och ritade. Jag gick fram till Rose för att se vad hon målade. Både hon och jag älskade att måla. Det hade vi fått från våran far. Rose målade 4 personer på papperet.

-         You’re a great painter, Rose. sa jag och log mot henne.

-         Not as good as you are. sa hon.

-         Who are you drawing? frågade jag henne.

-         That’s me, you, daddy and mum. sa hon.

Jag suckade och nickade. Rose hade svårt att finna sig I att pappa var död och att mamma hade lämnat oss. Hon sa att mamma var på ’semester’.

-         We are going out to take a coffee. sa Louis till sin mamma.

-         Oh, okey. sa hon.

Vi sa hej då och gick ut I hallen för att ta på oss våra skor.

Vi hade varit på starbucks och köpt varsin kaffe. Nu gick vi runt i Doncaster och bara pratade.

-         You don’t have to answer, but why do you live on your own with your sister? frågade han försiktigt efter ett tag.

-         ‘Cause.. ehm, for 2 months ago our dad was in a car crash and he didn’t make it. började jag och Louis tittade ledsamt på mig.

-         I’m so sorry! I didn’t know. You don’t have to talk about it. sa han.

-         No, it’s okey. So, ehm, after a few days did our mum left us here and now we don’t know where she is or.. if she’s alive. sa jag tyst.

-         I’m so sorry. sa Louis och drog in mig i en kram.

-         You’re the first one I tell. sa jag mot hans axel.

-         Don’t worry. You can trust me.

-         I know. sa jag.

Kramen avslutades och vi stod länge och bara tittade I varandras ögon. Han hade underbara ögon.

-         Thanks for the ride. sa jag till Louis när han hade skjutsat hem mig och Rose.

-         No problem. sa han och log.

-         Well I should go inside. sa jag och log snett mot honom.

-         Yeah but ehm, do you wanna do something tomorrow? frågade han.

-         I would love to.

-         Great, can I have your number? frågade han och tog fram sin mobil.

-         Sure.

Vi bytte nummer och sa hej då. Jag gick in och möttes av Rose som log retfullt.

-         What? sa jag med värdens största leende kvar på läpparna.

-         You’re in love with Louis. sa hon bara.

-         What? I’m not! I just met him.

-         Yeah yeah. I see it on you.

-         Yeah yeah, whatever.

Rose gick skrattande iväg mot sitt rum. Hur kunde hon tro att jag gillade Louis? Eller, gjorde jag det?

Kapitel 2!

Hoppas ni tycker om Taken ;)

2 kommentarer till nästa! :)

/Moa och Malin xxx

Jag la ner mobilen och plånboken i väskan och tog på mig mina svarta converse. Jag låste dörren och började gå mot skolan.

Solen sken och det var rätt så varmt ute. Folk gick runt på gatorna. Några stressade och några tog det lugnt. Det var snart dags för den stora marknaden här i Doncaster så det satt affischer överallt. Jag bodde i Doncaster med min 8 åriga lillasyster, Rose. Vi bodde här själva sen 1,5 månad tillbaka ungefär.

Utanför skolan stod två bussar som barn i olika åldrar gick på. Jag såg mig omkring för att se om jag kunde hitta Rose. Rose stod vid ett staket med två identiska flickor. Tvillingar, tänkte jag.

Jag gick fram till dom med ett leende.

-         Hi Rose. sa jag och kramade om henne.

-         Hi Lucy. svarade hon.

-         You’ve got some new friends? sa jag och log mot tjejerna.

-         Yeah. This is Daisy and Phoebe. Girls this is my sister Lucy. presenterade Rose.

-         Hello. hälsade tvillingarna.

-         Hi. sa jag.

-         Lucy, can I follow them home? frågade Rose.

-         Well, sure. But I don’t know where they live, so I don’t know where I should get you later. sa jag.

-         But you can follow us. sa Phoebe.

-         I don’t know.. tvekade jag.

-         Pleeaassee. Bad de tre tjejerna.

-         Fine. sa jag och tjejerna började hoppa omkring av glädje.

Vi stannade framför ett hus som inte låg så långt bort från skolan.

-         This is our house. sa Daisy och pekade på huset.

Tjejerna tog täten och gick mot ingången. Phoebe öppnade dörren och ropade:

-         Mom! We’re home and we have friends with us!

Ut I hallen kom en kvinna med brunt hår som gick lite längre än till axlarna. Hon hade ett stort leende på läpparna.

-         Hello, I’m Jay, the twins mom. sa hon och sträckte fram handen mot mig.

Jag skakade hennes hand.

-         Hi, I’m Lucy, Rose’ sister. sa jag och log mot henne.

-         Mom, can Rose play with us? frågade Daisy.

-         Sure. svarade Jay.

Tjejerna for glatt upp för trappan och Jay och jag började skratta.

-         Do you want some tea? frågade Jay vänligt.

-         That would be nice. log jag.

-         Someone who wants tea? ropade Jay upp för trappan.

Jag tror jag hörde tre skrika ja. Jag visade mig till köket.

-         Sit down. sa hon och peckade på en av stolarna.

-         But I can help you if you want? sa jag.

-         Sure. Can you get the sugar in the cupboard? sa hon och pekade på ett skåp.

-         Sure. sa jag.

Jag hämtade sockret I skåpet och ställde det på bänken. Det kom ner två tjejer i 12-13 års åldern och en kille i min ålder.

-         Kids, this is Lucy. presenterade Jay.

-         Hi, Lucy. I’m Felicite but you can say Fizzy. sa en av tjejerna.

-         And I’m Lottie. sa den andra tjejen.

Tjejerna satte sig vid bordet och Jay serverade dem varsin kopp med te. Killen stod fortfarande kvar och tittade på mig. Jag harklade mig och han skakade lite lätt på huvudet.

-         Sorry, I’m Louis. sa han och log.

-         Nice to meet you. sa jag.

Vi satte oss vi bordet och Jay gav oss varsin kopp.

-         So where do you and your family live? frågade Jay när hon hade satt sig ner med sin kopp.

-         Ehm, me and Rose live a block away from school. sa jag.

-         Oh, you live on your own with you sister? frågade Louis.

-         Yeah. sa jag.

Det blev tyst ett tag.

-         Have you always lived here? frågade Louis efter ett tag.

-         Yes. sa jag.

-         Why haven’t I seen you in school then? frågade han.

-         Ehm, I didn’t go to school. I had a private teacher at home.

-         Okey. What do you do now then? Working? Studding? undrade Jay.

-         I work at Starbucks but I’m free for a few weeks right now. What are you doing Louis? frågade jag.

-         Me? sa han.

Jag nickade.

-         I work. sa han.

-         With what?

-         Music. sa han.

Musik. Vänta nu, Louis…

-         Wait, what your last name? undrade jag.

-         Tomlinson. Why? sa han.

-         Louis Tomlinson. You’re the guy who searched for X factor. sa jag.

-         Yeah, that’s me. skrattade han.

-         Cool. sa jag och log mot honom.

Han log tillbaka. Han hade verkligen ett fint leende.

Första kapitlet av Taken!

Hoppas det blir bra :)

Vi tror att ni kommer gilla den! ;)

2 kommentarer till nästa kapitel! :)

/Moa och Malin xxx

Killarna och Tracy applåderade och jag log.

-         You’re great Bianca. sa Liam och log.

-         What about me? sa Niall.

-         Nahh you weren’t so good. sa Louis på skoj.

Niall låssades börja gråta och la ner huvudet i mitt knä. Jag la armarna runt hans hals och kysste hans hjässa.

-         I want a real kiss. sa han och tittade upp  mot mig.

-         If it makes you happy. sa jag och kysste honom.

Tracy’s Perspektiv:

Vi satte oss på planet som skulle ta oss till nästa land som var Italien. Denna gång hade vi fixat så att jag var på samma plan som killarna. Jag vägrade att vi skulle åka på två olika plan.

Jag satt emellan Harry och Zayn. Bakom oss satt Niall och Bianca och framför satt Louis och Liam.

Planet lyfte och vi var på väg.

Planet hade landat och nu satte jag och Harry i vårt hotellrum.

Jag la mig utmattat i sängen och pustade ut.

-         Tired? frågade Harry och la sig ner bredvid mig.

-         No. sa jag och vände mig om så jag låg på sidan.

Han flinade och kysste mig.

Jag besvarade kyssen och han la sig över mig utan att lägga all sin vikt på mig. Kyssarna blev mer och mer internsiva och snart blandade sig tungorna in.

Jag drog av hans tröja och han drog av min. Snart låg vår kläder i en hög på golvet.

-         Are you sure? frågade Harry och tittade in i mina ögon.

-         Yes. sa jag och nickade.

Sedan fortsatte kyssandet och snart så hände det.

2 veckor senare

Nu var vi i London och i morgon var det dags för den sista showen på turnén.

Jag och Eleanor (som sovit här) stod i köket och gjorde frukost till Harry och Louis som fortfarande sov.

-         How is it between you and Lou? frågade jag henne.

-         It’s really good. We went on a date yesterday actually. sa hon och log.

-         Really? sa jag och log.

-         Yeah, he didn’t told you? sa hon.

-         No he just went out without saying anything. And then he came back with you. sa jag och hon skrattade.

-         Time to wake then boys? sa hon.

-         Yeah.

Vi la ifrån oss det vi höll i. Jag gick bort till Harry’s rum och Eleanor till Louis’.

Harry låg på rygg med täcket upp till midjan och armarna över huvudet.

-         Harry. sa jag och kittlade honom.

-         Time to wake up. sa jag.

-         Noo.. mumlade han.

-         Harry, wake up. sa jag och la mig över honom.

Jag kysste honom och sakta öppnade han sina ögon.

-         That’s how you wake me up. sa han och kysste mig igen.

-         The breakfast is on the table. sa jag och reste mig snabbt upp.

-         Okey. sa han och vände sig om så han låg på mage.

Han la kudden över huvudet.

-         Harry, don’t fell asleep again. sa jag.

Han mumlade något till svar. Jag drog bort kudden från honom och gick ut r hans rum med armarna runt kudden.

I köket satt Eleanor och Louis och åt.

-         Good morning, Louis. sa jag och la kudden på bänken.

-         Morning. sa han och log. Where’s Harry?

-         He didn’t want to go up. sa jag och satte mig ner mittemot Eleanor.

-         I can wake him. sa Louis och reste sig upp.

Han gick bort mot Harry’s rum.

Efter några minuter hörde man en duns.

Louis kom ut och slog sig ner på sin plats igen.

-         He’s up now. sa han och tog ett bet av sin macka.

Strax efter kom Harry och slog sig ner bredvid mig.

-         How did you get him up? frågade jag Louis.

-         I pushed him off the bed. sa Louis.

-         Smart. I’ll remember that. sa jag.

Harry bara suckade och tog en macka.

-         So any plans for today? frågade jag Harry.

Vi satte i vardagsrummet och tittade på tv.

-         Niall asked us if we wanted to come over. sa han.

-         Yeah, sure. Is Bianca there? sa jag.

-         I don’t know but I think she is. sa han och log.

-         Let’s go hen. Now. sa jag och reste mig upp.

-         Sure. sa han.

Vi drog på oss skorna och gick sedan ut genom dörren.

-         Hi. sa jag glatt och kramade om Bianca när Niall hade släppt in oss.

-         Hi Tracy. sa hon minst lika glatt.

Niall och Harry gick in i vardagsrummet och slog sig ner på soffan medan jag och Bianca gick bort till Niall’s rum.

-         You know what we should do? sa hon och log.

-         What? sa jag.

-         A cover and put it on YouTube. sa hon och log stort.

-         Yeah, sure. sa jag och log.

-         What song? sa hon.

-         I don’t know.. What about.. började jag men kom inte på något.

-         I know.. sa Bianca. Can you rap?

-         Me? No. sa jag. You?

-         Yeah, a bit. We can do a cover of Good Feeling by Flo Rida? sa Bianca.

-         Yeah sure. sa jag.

Bianca slog på datorn och skrev ut texten.

Vi övade in texten och fixade sedan fram en videokamera.

Vi satte på kameran och började.

Oh, oh, oh, oh, oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never never, never had before, no no

I get a good feeling, yeah

Oh oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never never, never, never had before, no no

I get a good feeling, yeah

Yes I can, doubt that I leave, I’m running with this plan

Pull me, grab me, crabs in the bucket can’t have me

I’ll be the president one day

January 1st, oh, you like that gossip

Like you the one thinkin’ what God said

Now come, now I gotta work with your tongue

How many Rolling Stones you want?

Yeah I got a brand new spirit,

Speak it and it’s done

Woke up on the side of the bed like I won

Talk like a winner,

G5 dealer, US to Taiwan

I hope you say that, I wanna play back

Mama knew I was a needle in a hay stack

A Bugatti boy, plus Maybach

I got a feeling it’s a wrap, ASAP

Oh, oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never, never, never, never had before, no no

I get a good feeling, yeah

Oh oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never, never never, never had before, no no

I get a good feeling.

The mountain top, walk on water

I got power, feel so royal

One second, I’ma strike oil

Diamond, platinum, no more for you

That adrenaline, never giving in

Giving up’s not an option, gotta get it in

Witness I got the heart of 20 men

No fear, go to sleep in the lion’s den

That flow, that spark, that crown

You looking at the king of the jungle now

Stronger than ever can’t hold me down

A hundred miles comin’ from the pitcher's mound

Straight game face, it’s game day

See me running through the crowd full of melee

No trick plays, I’m Bill Gates,

Take a genius to understand me

Oh, oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never never, never, never had before, no no

I get a good feeling, yeah

Oh oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never never, never, never had before, no no

I get a good feeling.

Let's get it, let's get it

I know you got the good feelin’

Let’s get it, let’s get it

Gotta love the life that we livin’

Let’s get it, let’s get it

I know you got the good feelin’

Let’s get it, let’s get it

Gotta love the life that we livin’

Oh, oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never never, never, never had before, no no

I get a good feeling, yeah

Oh oh, sometimes I get a good feeling, yeah

I get a feeling that I never never, never, never had before, no no

I get a good feeling, yeah

Efter några timmar var videon klar.

-         I’ll fix it later. Now let’s go and have some fun with the boys. sa Bianca och log.

Vi gick ut till Niall och Harry som satt och tittade på film.

Kapitel 43!

Nu är det bara 2 kapitel kvar av Same Mistakes! :(

Vad har ni tyckt om denna novell? Bra/Dålig? Något vi kan förbättra till nästa novell?

2 kommentarer till nästa! :D

/Moa och Malin xxx

-         I love you too, Niall. sa jag och kysste honom igen.

-         Will you be my girlfriend? sa han och log.

-         Absolutly. sa jag.

Jag log och kysste honom.

Bianca’s Perspektiv:

Jag och killarna satt i publiken och tittade på när Tracy repade. Hon stod på scenen med gitarren och en mick framför sig.

She's a good girl, loves her mama

Loves Jesus and America too

She's a good girl, crazy 'bout Elvis

Loves horses and her boyfriend too

It's a long day, livin' in Reseda

There's a freeway, runnin' through the yard

And I'm a bad boy, 'cause I don't even miss her

I'm a bad boy for breakin' her heart

And I'm free, free fallin'

Yeah I'm free, free fallin'

All the vampires, walkin' through the valley

Move west down, Ventura Blvd.

And all the bad boys, are standing in the shadows

All the good girls, are home with broken hearts

And I'm free, I'm free fallin'

Yeah I'm free, free fallin'

I wanna glide down, over Mulholland

I wanna write her, name in the sky

I wanna free fall, out into nothin'

Gonna leave this, world for awhile

And I'm free, free fallin'

Yeah I'm free, free fallin'

And I'm free, free fallin'

Oh!

Free fallin'

And I'm free, oh! free fallin

Hon tog sista ackordet och vi började applådera.

Vi gick upp på scenen.

-         You are awesome, Trace. sa jag och log.

-         Thanks. sa hon.

Harry ställde sig bakom Tracy och la armarna runt henne.

-         So what should we do now? frågade Zayn.

Vi satt backstage och bara chillade.

-         I know. sa jag och log stort. We can sing.

-         Sing? sa Harry.

-         Yeah, Tracy and Harry can sing, then me and Niall. Then all of us can sing something. Just for fun. sa jag och log.

-         Yeah, sounds fun. sa Niall.

Niall reste på sig och hämtade två gitarrer. Han gav mig den ena och tog den andra själv.

-         Who start? frågade Liam.

-         I think Harry and Tracy can start. sa Louis.

-          Sure. sa Harry.

Han tittade på Tracy och log.

Tracy’s Perspektiv:

Harry tittade på mig och log.

-         What song? frågade jag honom.

-         What about.. började han.

-         No Air? föreslog Harry.

-         Sure. sa jag.

Jag tog min gitarr och tog första ackordet.

Tell me how I'm supposed to breathe with no air?

If I should die before I wake

It's 'cause you took my breath away

Losing you is like living in a world with no air, oh

I'm here alone, didn't wanna leave

My heart won't move, it's incomplete

If there was a way that I could make you understand

But how do you expect me

To live alone with just me?

'Cause my world revolves around you

It's so hard for me to breathe

Tell me how I'm supposed to breathe with no air?

Can't live, can't breathe with no air

It's how I feel whenever you ain't there

There's no air, no air

Got me out here in the water so deep

Tell me how you gon' be without me?

If you ain't here I just can't breathe

There's no air, no air

No air, air

No air, air

No air, air

No air, air

I walk, I ran, I jump, I flew

Right off the ground to float to you

With no gravity to hold me down for real

But somehow I'm still alive inside

You took my breath but I survived

I don't how but I don't even care

So how do you expect me

To live alone with just me?

'Cause my world revolves around you

It's so hard for me to breathe

Tell me how I'm supposed to breathe with no air?

Can't live, can't breathe with no air

It's how I feel whenever you ain't there

There's no air, no air

Got me out here in the water so deep

Tell me how you gon' be without me?

If you ain't here I just can't breathe

There's no air, no air

No air, air

No air, air

No air, air

No air, air

No more

Baby

There's no air, no air

No air, oh!

Tell me how I'm supposed to breathe with no air?

Can't live, can't breathe with no air

It's how I feel whenever you ain't there

There's no air, no air

Got me out here in the water so deep

Tell me how you gon' be without me?

If you ain't here I just can't breathe

There's no air, no air

(No air)

(No air)

(No air)

(No air)

Tell me how I'm supposed to breathe with no air?

Can't live, can't breathe with no air

It's how I feel whenever you ain't there

There's no air, no air

Got me out here in the water so deep

Tell me how you gon' be without me?

If you ain't here I just can't breathe

There's no air, no air

No air, air

No air, air

No air, air

No air

Jag tittade upp mot de andra och log.

Bianca’s Perspektiv:

Vi applåderade åt Harry och Tracy.

-         Niall and Bianca’s turn. sa Liam.

Jag tittade mot Niall.

-         What song? sa han.

-         What about.. You’re Gonna Make Me Lonesome When You Go? sa jag.

-         Sure. sa han.

-         1, 2, 3, 4. räknade Niall in.

Vi började spela.

I've seen love go by my door

It's never been this close before

Never been so easy or so slow

I've been shooting in the dark too long

When something's not right it's wrong

You're gonna make me lonesome when you go

Dragon clouds so high above

I've only known careless love

It always hit me from below

But this time around it's more correct

Right on target, so direct

You're gonna make me lonesome when you go

Purple clover, queen Anne Lace

Crimson hair across your face

You could make me cry if you don't know

Can't remember what I was thinkin' of

You might be spoilin' me too much, love

You're gonna make me lonesome when you go

Flowers on the hillside, bloomin' crazy

Crickets talkin' back and forth in rhyme

Blue river runnin' slow and lazy

I could stay with you forever and never realize the time

Situations have ended sad

Relationships have all been bad

Mine've been like Verlaine's and Rimbaud

But there's no way I can compare

All them scenes to this affair

You're gonna make me lonesome when you go

You're gonna make me wonder what I'm doin'

Stayin' far behind without you

You're gonna make me wonder what I'm sayin'

You're gonna make me give myself a good talkin' to

I'll look for you in old Honolulu

San Francisco, Ashtabula

You're gonna have to leave me now, I know

But I'll see you in the sky above

In the tall grass, in the ones I love

You're gonna make me lonesome when you go.

Killarna och Tracy applåderade och jag log.

-         You’re great Bianca. sa Liam och log.

-         What about me? sa Niall.

-         Nahh you weren’t so good. sa Louis på skoj.

Niall låssades börja gråta och la ner huvudet i mitt knä. Jag la armarna runt hans hals och kysste hans hjässa.

-         I want a real kiss. sa han och tittade upp  mot mig.

-         If it makes you happy. sa jag och kysste honom.

Kapitel 42!

Detta har vi skrivit tillsammans. Det var länge sen vi gjorde det ;)

Vad tycker ni?

2 kommentarer så får ni ett till idag! :)

/Moa och Malin xxx

-         Bye mom. sa jag och kramade om henne.

-         Bye honey. sa mamma och log.

Jag tog min väska och började gå mot gaten.

Snart skulle jag vara i Spanien. Med Louis, Niall, Liam, Zayn och Harry.

Harry. 

Tracy’s Perspekiv:

-         Hi Louis! sa jag och kramade om honom.

-         Hi Trace. sa han.

Jag hade landat på flygplatsen i Spanien och Louis hade kommit för att hämta mig.

-         This is your and Harry’s room. sa Louis och gav mig rumsnyckeln.

-         Thanks Louis. sa jag och gick bort mot rummet.

Jag öppnade dörren och gick in.

Jag ställde ner väskorna på golvet.

Dörrarna till balkongen var öppna och där ute stod Harry. Jag gick ut och ställde mig bredvid honom.

-         Hi Harry. sa jag tyst.

-         Hi. sa han.

-         Enjoying Spain? frågade jag.

-         It’s okey. Niall seems to like it. sa han och nickade mot poolen som var nedanför.

Niall satt där nere och såg väldigt glad ut. Han var stod och pratade med en tjej med brunt hår.

-         Harry, why haven’t you called me? sa jag.

-         I don’t know. suckade han. ’Cause I am stupid.

-         You could just text me and say.. something.

-         I know. I have no idea why I didn’t. I’m so sorry Tracy. I really am.

-         I forgive you. I’m sorry I just ran away. sa jag och tittade upp mot honom.

-         It’s okey. sa han och log.

Jag ställde mig på tå och kysste honom.

-         I’ve misse you. sa han.

-         I’ve misse you too. sa jag och kysste honom igen.

Killarna och jag satt samlade i mitt och Harry’s rum.

-         So Niall, you and Bianca? sa jag och höjde ögonbrynen.

-         Yeah.. sa han.

-         Are you together? frågade jag.

-         I don’t know. sa Niall.

-         You don’t know? sa Harry.

Niall svarade inte utan bara log.

-         She’s coming here. sa Louis helt plötsligt.

-         Yeah. Tonight. sa Niall.

-         Really? Awesome! sa jag glatt.

-         Why so happy? frågade Harry mig.

-         ‘Cause it will be so nice to have another girl here.

-         We love you too. sa Zayn.

-         Sorry, I love you but sometimes I need some time with a girl. sa jag och log.

Killarna skrattade och vi fortsatte vårat samtal.

Bianca’s Perspektiv:

Jag sökte med blicken över flygplatsen efter Niall.

Jag såg honom inte. Jag tog upp mobilen och skrev ett sms till Emilia.

”Jag är i Spanien! Väntar på Niall. Gör du? :) xxx B”

Snabbt fick jag ett svar.

”Haru varit inne på Sugarscape idag? xxx E”

”Nej. Varför? Har det hänt något? Xxx B”

”Typ.. xxx E”

”Vad har hänt? xxx B”

”Det har kommit ut bilder på Niall och en tjej vid poolen i Spanien.. xxx E”

Jag svarade inte. Jag tittade länge på bilden hon skickat. Bilden på Niall och den där tjejen.

Det var inte sant. Eller? Om det var sant så har jag ju egentligen inget med det att göra. Vi är ju inte tillsammans. Eller? Det gjorde ändå ont.

Mina tankar avbröts av att jag såg Niall komma mot mig.

-         Hi. sa han och kramade om mig hårt.

-         Hi Niall. sa jag och försökte låta så glad som möjligt.

-         I’ve missed you. sa hon och log.

-         I’ve missed you too. sa jag.

Han tog min resväska och vi började gå mot bilen som väntade.

-         Bianca! sa Tracy glatt och kramade om mig när jag och Niall kom in i rummet.

-         Hi Tracy. sa jag och log.

-         Hi guys. sa jag till de andra killarna.

De hälsade tillbaka.

Killarna, jag och Tracy hade tittat på halva Love Actually när jag reste mig upp. Allas blickar vändes mot mig.

-         I need to.. sa jag och gick iväg.

Jag gick ut ur rummet och gick bort till mitt och Niall’s.

Jag la mig ner i sängen och suckade.

-         Bianca? Are u okey? sa Niall och satte sig bredvid mig.

-         Yeah. sa jag och titiade bort.

-         Really? sa han.

-         No I’m not.

-         Why?

-         I know about the girl you met today. sa jag tyst.

-         Girl? sa han förvånat.

-         I’ve seen the pictures of you and that girl by the pool.

-         Oh, Bianca she’s just an old friend.

-         You know what? It’s not in my business. We aren’t together, right? Sa jag och började gå mot dörren.

-         I love you. sa han och jag stannade.

Jag vände mig om och kollade in i hans blå ögon.

-         What? sa jag.

-         I love you. sa han och kysste mig.

Jag besvarade kyssen.

-         I love you too, Niall. sa jag och kysste honom igen.

-         Will you be my girlfriend? sa han och log.

-         Absolutly. sa jag.

Jag log och kysste honom.

Kapitel 41!

Tycks? :)

2+ kommentarer till nästa! :)

/Moa och Malin xxx

-         Bye Niall. Say hi to the others.

-         I will. Bye Tracy.

Vi la på och jag stängde av datorn.

Varför ville inte Harry prata med mig?

Tracy’s Perspektiv:

2 veckor senare

Den stora resväska låg öppen på sängen och var fylld med kläder och lite andra saker.

Julie hade blivit utskriven från sjukhuset och var nu hemma. Hon mådde bra och ikväll skulle jag sitta på ett plan på väg till Spanien för att fortsätta turnén med killarna.

Hade jag allt?

Jag kollade igenom resväskan.

Något saknades.

Jag kollade igen om den igen.

Min dator.

Jag började leta runt i rummet.

Inte vid sängen, inte vid skrivbordet, inte på golvet.

Var är den?

-         Mom! Have you seen my computer? ropade jag.

-         Have you checked the kitchen? ropade hon tillbaka.

Jag öppnade dörren och gick bort till köket.

-         It’s not here. sa jag.

-         Livingroom? sa hon.

Jag suckade och gick bort till vardagsrummet.

Där låg den!

-         Found it. sa jag och tog upp datorn från bordet. Where are you?

-         In my room. sa hon.

Jag gick bort till mina föräldrars rum. Mamma stod vid byrån och plockade bland sina kläder.

På sängen låg hennes stora resväska.

-         Mom, are you going somewhere?  Frågade jag och satte mig ner på sängen.

-         Yes. sa hon kort.

-         Where are you going this time? sa jag.

-         Toronto. sa hon.

-         For how long?

-         1 month.

-         Mom, you just got back home. sa jag.

-         I know honey. suckade hon.

Jag suckade och gick snabbt ut från hennes rum.

Jag gick bort och lämnade datorn i mitt rum.

Jag gick ut till hallen och tog på mig mina skor.

-         Mom, I go to Julie. sa jag och fick ett ‘Okey’ till svars.

Jag knackade lätt på Julie’s dörr.

-         Come in. sa hon in ifrån rummet.

Jag öppnade försiktigt dörren och gick in.

-         Hi. sa jag och log.

-         Hi. sa hon.

Hon satt i sängen med ryggen lutade mot dörren. I knät hade hon sin dator. Jag satte mig ner bredvid henne.

-         What are you doing? frågade jag.

-         Just checking a few stuff. sa hon.

-         On Sugarscape?

-         Yeah.

-         You are checking if there is something about Harry, aren’t you?

-         Maybe..

-         Same old Julie. Anything special? frågade jag.

-         Not really. sa hon och stängde ner sidan.

-         Okey. By the way isn’t André here? I mean he has been here every day since you came home.

-         Yeah I told him to go home.

-         And he listens to you?

-         Yep.

-         Wow, he really loves you. sa jag.

-         Yeah. skrattade hon.

-         You and André are really cute together. sa jag och hon log.

-         Thank you. sa hon. So do you and Harry.

-         Thanks. sa jag.

-         Have you talked to him?

-         No. He haven’t called and now it been two weeks.

-         Talk to him when you’re in Spain.

-         Yeah. suckade jag.

Vi blev tysta.

-         You know what? I need a new pic of us. I don’t have any pictures of us when you’ve blonde hair. sa Julie och tog fram sin mobil.

Jag skrattade och vi gjorde oss beredda för att ta bilder.

-         Bye mom. sa jag och kramade om henne.

-         Bye honey. sa mamma och log.

Jag tog min väska och började gå mot gaten.

Snart skulle jag vara i Spanien. Med Louis, Niall, Liam, Zayn och Harry.

Harry. 

Kapitel 40!

Vad tycks? Vad kommer hända i Spanien?

2 kommentarer till nästa! :D

/Moa och Malin xxx

Vi satte vid köksbordet och åt kakor precis som vi brukade göra när jag var liten. Bara mamma och jag.

-         Mom, I’ve missed you. sa jag och log.

Tracy’s Perspektiv:

Jag vaknade av att L.A solen lyste in i rummet.

Jag reste mig upp och sträckte på mig.

Jag tog upp mobilen.

Inga meddelande.

Jag suckade och slängde mobilen på sängen.

Jag gick ut till köket.

Mamma stod vid spisen och stekte pannkakor.

-         Good morning honey. sa mamma och log.

-         Morning. sa jag och satte mig vid bordet.

-         Sleep well?

-         Yeah. You?

-         Yeah. It’s nice to be home again.

-         Yeah, it is.

-         Are you going to visit Julie today? frågade mamma.

-         Yeah.

Hon nickade och satte fram en talrik med pannkakor på.

-         Thanks mom. sa jag och log.

-         You’re welcome honey. sa hon och satte sig framför mig.

Vi tog varsin pannkaka och la upp de på varsin talrik.

-         Did Harry call you back yesterday? frågade mamma.

-         No. sa jag.

Jag reste mig upp och satte talriken på diskbänken.

Jag gick in till mitt rum och satte mig på sängen.

Jag tog upp min mobil.

1 missat samtal.

Från..

Maya.

Jag suckade och tryckte på ’Ring upp’.

-         Hello? svarade hon.

-         Hi Maya. sa jag.

-         Oh hi Tracy. sa Maya glatt.

-         You called?

-         Yeah. I just wanted to check how you are? I heard that you are in the U.S again.

-         Yeah. My friend is in hospital so I needed to go home.

-         I’m sorry, Tracy.

-         It’s okey.

-         But I need to go now. Bye Tracy.

-         Bye Maya. sa jag och la på.

Jag skrev in Harry’s nummer och tryckte på ring.

Signalerna gick.

-         Hello? sa en röst på andra sidan.

-         Hi. sa jag.

-         Tracy? sa rösten.

-         Yes.

-         Hi. It’s Louis.

-         Oh. Hi Lou. sa jag. Where is Harry?

-         He isn’t here. He went to the bathroom. sa Louis.

-         Oh okey. When are you going to Germany?

-         We’re at the airport now. Our plane is going in a few minutes.

-         Okey. But can you tell Harry that he can call me when you’ve landed? sa jag.

-         Sure. But I’ve to go now. Bye.

-         Bye Louis.

Vi la på.

Jag suckade och gick bort till min garderob. Jag tog på mig en tröja med svart text på och ett par rosa shorts.

-         Mom. I go now. sa jag och tog på mig mina skor.

-         Okey honey. fick jag som svar.

Jag gick bort till bilen som stod parkerad på garaginfarten och satte mig i förarsätet.

-         Any changes? frågade jag André som satt på en stol bredvid Julie.

-         No. sa han.

Jag suckade och satte mig ner på andra sidan.

-         Go home. sa jag till André.

-         No..

-         André..

-         Okey. But call me if something..

-         I know and I will. Go now. sa jag.

Han gick ut genom dörren och så var det bara Julie och jag.

Bianca’s Perspektiv:

Emilia och jag satt på ett litet café hemma i London.

-         Har du snackat med Niall sen sist? frågade Emilia.

-         Nej. sa jag.

-         Hur är det egentligen emellan er?

-         Va?

-         Är ni tillsammans?

-         Jag vet faktiskt inte. Vi har inte pratat om det direkt.

-         Men vill du vara tillsammans med honom?

-         Ja. Ja det vill jag.

-         Prata med honom då! sa hon.

Tracy’s Perspektiv:

Jag satt på sängen i mitt rum med datorn framför mig.

Jag loggade in på skype.

Niall var online.

Jag tryckte på ’Ring upp’.

-         Hi Niall. sa jag när hans ansikte dykt upp på skärmen.

-         Hi Bianca. How are you? sa han och log.

-         I’m good. You?

-         Great.

-         How’s the tour going?

-         Good. Do you know when you will be back?

-         No, I’ll stay as long as Julie needs me.

-         I understand you.

-         How’s Harry?

-         Harry? He’s okey. Haven’t you talked to him?

-         No. He doesn’t answer my calls or texts.

-         Really?

-         Yeah. Is he there?

-         No. He just went out. Sorry.

-         Can you tell him to call me?

-         Sure.

-         Bye Niall. Say hi to the others.

-         I will. Bye Tracy.

Vi la på och jag stängde av datorn.

Varför ville inte Harry prata med mig?

Kapitel 39!

Bra? Dåligt? :)

2 kommentarer till nästa! :)

/Moa och Malin xx

-         Tracy..

-         I’ve to Harry. My best friend is in hospital!

-         I understand but..

-         No buts! I call you when I’m there. sa jag och la på snabbt.

Jag la ner telefonen och började gå mot gaten.

Tracy’s Perspektiv:

Jag satte mig ner bredvid André i hans bil.

André hade hämtat mig på flygplatsen.

-         You can drop me of at my place so can I take my car then. sa jag till André.

Han nickade.

-         See you soon. sa jag och smällde igen bildörren.

Jag tog fram nyckeln till dörren och låste upp till mitt hus.

Jag ställde väskorna på mitt rum och la mig på rygg i sängen. Jag suckade och tog upp min telefon igen. Jag slog Harry’s nummer.

Det gick två signaler innan jag hörde hans röst.

-         Tracy.. sa han med en orolig ton i rösten.

-         Hi. sa jag.

-         Are you in the U.S now?

-         Yeah. I’m at my place.

-         How’s Julie?

-         I don’t know actually. I’ll go there soon.

-         Okey.

Jag suckade.

-         Harry, I know you’re mad at me.

-         I’m not mad.

-         Yes you are.

-         No I’m not!

-         Then what is it?

-         I’m not mad at you. I’m mad because you didn’t talk to me. You just run away.

-         I.. It just happened so fast.

-         I understand but still.. I wish you had stayed and talked to me.

-         I know. I’m sorry.

-         It’s okey. When are you coming back?

-         I don’t know. I’ll stay as long Julie needs me.

-         But.. började han men jag avbröt honom.

-         I need to go.

-         But Tracy..

-         I call you later. I love you. sa jag snabbt och la på.

Jag suckade och reste mig upp. Jag tog mina bilnycklar och gick ut till bilen.

-         Can I help you? frågade damen bakom disken.

-         Yes. In what room is Julie Sanders? frågade jag.

Hon kollade ner på sin skärm.

-         Floor 2, room 154. sa hon sedan.

-         Thank you. sa jag och gick mot hissen.

150..151..152..153..154.

Jag knackade på dörren och öppnade den försiktigt.

André och Julie’s mamma, Ashley, satt på varsin sida om sjukhussängen.

På sängen låg Julie. Hennes ögon var slutna och hon var blek. Hennes bröstkorg rörde sig långsamt upp och ner.

Det var tyst i rummet.

André och Ashley vände sig mot mig när de hörde dörren öppnas.

-         Hi Tracy. sa Ashley.

Jag gick fram till henne och gav henne en kram.

-         Hi. sa jag.

-         How is she? frågade jag.

-         Same as before. sa André.

Han såg förstörd ut. Han satt där med rödgråtet ansikte och höll Julie’s hand.

-         André.. sa jag.

Jag gick fram till honom och gav honom en kram.

Mina bästa vänner.

Den ena ligger medvetslös på ett sjukhus.

Den andra var helt förstörd av orolighet.

Kapitel 36!

Hiss eller Diss? :)

Vad tror ni om Julie? Kommer hon vakna? Hur blir det med Harry och Tracy? Är Harry arg?

2 kommentarer och ni för nästa kapitel! :)

/Moa och Malin xxx

-         It’s beautiful here. sa jag och tittade upp mot det höga Eiffeltornet.

-         Yeah. sa Harry och log.

Han lutade sig mot mig och placerade en kyss på mina läppar.

-         I love you. sa jag efter kyssen.

-         I love you too. sa han.

Jag kramade om honom hårt. 

Tracy’s Perspektiv:

3 augusti

0 dagar till showen

I kväll var det dags för den första showen. Om några timmar skulle jag stå på en scen framför tusentals människor.

Vi satt nu backstage.

-         Exited for tonight, Trace? frågade Louis.

-         Yeah, but I’m nervous. sa jag.

-         Understand that. sa Liam och log.

-         By the way, where’s Harry? frågade jag.

-         I don’t know. He should be here. sa Zayn.

-         Okey, I go look for him. sa jag och reste mig upp från stolen jag satt på.

Jag gick ut från rummet och började gå runt och leta.

-         Ehm, Lou, have you seen Harry? frågade jag killarnas stylist.

-         Yeah, he was here a few minutes ago. sa hon och log.

-         Oh okey, thank you. sa jag och log.

-         And good luck tonight. sa Lou innan jag gick.

-         Thanks.

Jag gick vidare.

”Where are you? xx”

Jag skickade iväg sms:et till Harry och gick vidare.

”I’m with the other guys. Where are you? xx”

“I’m on my way. Xx”

Jag la ner telefonen och gick tillbaka till killarna.

30 minuter kvar

Harry’s Perspektiv:

Jag gick in till Tracy’s omklädningsrum. Hon gick fram och tillbaka.

-         Tracy, are you okey? frågade jag och gick fram till henne.

-         Yeah. sa hon och försökte le.

-         Tracy, don’t lie.

-         Okey, I’m nervous. sa hon.

-         Tracy, you gonna do great. sa jag och kramade om henne.

-         What if they don’t like me?

-         Of course they will.

-         But what if?

-         Tracy, stop it! They will love you. So just breathe.

-         Okey. sa hon och jag kysste hennes panna.

Tracy’s Perspektiv:

2 minuter kvar

-         Good luck, Tracy. You gonna do great. sa Louis och log.

Jag nickade och log snett.

-         It’s time Tracy. sa en utav de som jobbade bakom scen.

Jag nickade och gick bort till honom.

3..2..1.

Musiken började spelas och jag öppnade munnen.

4 sånger senare, sista sången

We were both young when I first saw you

I close my eyes

And the flashback starts

I'm standing there

On a balcony in summer air

See the lights

See the party, the ball gowns

I see you make your way through the crowd

And say hello, little did I know

That you were Romeo, you were throwing pebbles

And my daddy said stay away from Juliet

And I was crying on the staircase

Begging you please don't go, and I said

Romeo take me somewhere we can be alone

I'll be waiting all there's left to do is run

You'll be the prince and I'll be the princess

It's a love story baby just say yes

So I sneak out to the garden to see you

We keep quiet 'cause we're dead if they knew

So close your eyes

Escape this town for a little while

'Cause you were Romeo, I was a scarlet letter

And my daddy said stay away from Juliet

But you were everything to me

I was begging you please don't go and I said

Romeo take me somewhere we can be alone

I'll be waiting all there's left to do is run

You'll be the prince and I'll be the princess

It's a love story baby just say yes

Romeo save me, they try to tell me how to feel

This love is difficult, but it's real

Don't be afraid, we'll make it out of this mess

It's a love story baby just say yes

Oh oh

I got tired of waiting

Wondering if you were ever coming around

My faith in you is fading

When I met you on the outskirts of town, and I said

Romeo save me I've been feeling so alone

I keep waiting for you but you never come

Is this in my head? I don't know what to think

He knelt to the ground and pulled out a ring

And said, marry me Juliet

You'll never have to be alone

I love you and that's all I really know

I talked to your dad, go pick out a white dress

It's a love story baby just say yes

Oh, oh, oh, oh

'Cause we were both young when I first saw you

Jag gick av scenen och pustade ut.

Jag gjorde det!

Kapitel 34 :D

Vad tycker ni?

Om vi får 2 kommentarer  på detta kapitel så får ni ett till kapitel ikväll! :D

/Moa och Malin xxx

Vi bytte nummer och sa hej då.

-         So are we going to the hotel now? frågade jag killarna.

-         Yep. sa Niall och log.

Jag nickade och tog Harry’s hand.

Tracy’s Perspektiv:

2 augusti

1 dag kvar till första showen

-         Ready to go? frågade Harry.

-         Yeah. sa jag och tog på mig mina skor.

Han log och jag tog hans hand. Vi gick ut från hotellrummet och gick bort till hissen.

Vi åkte ner till killarna som väntade i lobbyn.

-         Ready for rehearsal? frågade Liam och log.

-         Yep. sa jag.

Killarna, jag och säkerhetsakterna gick ut genom dörrarna. Det var några hundra fans som stod och väntade utanför.

Fansens skrik ilade i mina öron.

Jag satte mig i en bil och väntade på killarna som skulle stanna och ta några bilder med fansen.

Efter ett tag kom killarna in i bilen.

Harry satte sig ner bredvid mig och kysste min kind.

Jag log mot honom och lutade mitt huvudmot hans axel.

-         So what song are you starting with? frågade Niall.

Vi satt nu på scenen och pratade. Killarna hade precis gjort klart sin soundcheck och snart var det min tur.

-         I gonna start with Mine. sa jag.

-         Okey.

Jag tittade ut över arenan. Imon skulle det vara fullt med folk här.

Jag slöt ögonen en kort stund och tog ett djupt andetag. Min scenskräck hade fortfarande inte släppt. Vad hade jag jet mig in på?

-         Tracy, your turn. sa Paul.

Jag nickade och suckade.

-         Tracy, are you okey? frågade Harry.

-         Yeah. sa jag.

Jag reste mig upp och kysste Harry innan jag gick bort till micken.

You were in college working part time waiting tables

Left a small town, never looked back

I was a flight risk with a fear of falling

Wondering why we bother with love if it never lasts

I say can you believe it?

As we're lying on the couch

The moment I could see it

Yes, yes, I can see it now

Do you remember we were sitting there by the water?

You put your arm around me for the first time

You made a rebel of a careless man's careful daughter

You are the best thing that's ever been mine

Flash forward and we're taking on the world together

And there's a drawer of my things at your place

You learn my secrets and you figure out why I'm guarded

You say we'll never make my parents' mistakes

But we got bills to pay

We got nothing figured out

When it was hard to take

Yes, yes, this is what I thought about

Do you remember we were sitting there by the water?

You put your arm around me for the first time

You made a rebel of a careless man's careful daughter

You are the best thing that's ever been mine

Do you remember all the city lights on the water?

You saw me start to believe for the first time

You made a rebel of a careless man's careful daughter

You are the best thing that's ever been mine

And I remember that fight, 2:30 a.m.

As everything was slipping right out of our hands

I ran out crying and you followed me out into the street

Braced myself for the goodbye

'Cause that's all I've ever known

Then you took me by surprise

You said I'll never leave you alone

You said I remember how we felt sitting by the water

And every time I look at you, it's like the first time

I fell in love with a careless man's careful daughter

She is the best thing that's ever been mine

Hold on, make it last

Hold on, never turn back

You made a rebel of a careless man's careful daughter

You are the best thing that's ever been mine

Do you believe it?

We're gonna make it now

I can see it

I can see it now

På hotellet

-         Trace, we’re going out. ropade Harry från hallen.

-         Where are we going? frågade jag honom.

-         Out. sa han och log.

-         You don’t say. sa jag.

-         Just come.

Jag tog på mig skorna och vi gick ut.

-         It’s beautiful here. sa jag och tittade upp mot det höga Eiffeltornet.

-         Yeah. sa Harry och log.

Han lutade sig mot mig och placerade en kyss på mina läppar.

-         I love you. sa jag efter kyssen.

-         I love you too. sa han.

Jag kramade om honom hårt. 

Vad tycks?

Vi säger 3 kommentarer  till nästa kapitel :)

/Moa och Malin xxx

Jag la ifrån mig gitarren. Jag slog igen boken och la den under kudden som låg på min säng.

Jag gick bort till fönstret och tittade ut.

En tår slingrade sig ner längs min kind.

Jag saknar dig, Niall.

Tracy’s Perspektiv:

Planet hade fortfarande inte landat.

Jag reste mig upp och gick till toaletterna.

Jag tittade mig i spegeln. Mitt ansikte var rött efter alla tårar och mascaran ut kletad.

Jag rev av en bit papper och torkade bort mascaran.

Jag lutade mig mot väggen och gled sakta ner. Tårarna började sakta rinna igen.

-         Ehm, are you okey?

Jag tittade upp och möttes av ett par bruna ögon.

-         Yeah. sa jag och log snett.

-         It doesn’t look like that. sa hon.

Hon slog sig ner på golvet framför mig.

-         I’m sorry, I’m Maya. sa hon och log.

-         I’m Tracy. sa jag.

-         So, Tracy, why are you crying?

-         Ehm.. I’m.. I.. It’s just.. började jag.

Jag tog ett djupt andetag för att inte börja gråta.

-         Ehm..

Det brast. Tårarna började rinna igen.

-         Ey, don’t cry. sa Maya. Let’s get out from the bathroom.

Hon ställde sig upp och drog upp mig på fötter. Maya rev av en bit papper och gav mig det. Jag torkade snabbt bort tårarna.

Jag vände mig om och log svagt mot Maya.

-         Come. sa hon och log.

Vi gick ut från toaletterna och satte oss på ett par stolar.

-         So..? sa Maya.

Jag tog ett djupt andetag.

-         Have you heard about the plane crash? frågade jag.

-         Yeah. sa hon.

-         Ehm, my boyfriend maybe was on that plane.

-         What? Maybe?

-         Yeah, his plane hasn’t landed so I don’t know if he is alive. sa jag och torkade bort några tårar som runnit.

-         I’m sorry. sa Maya och kramade om mig.

.

-         I’m sorry for crying so much. sa jag efter ett tag och log snett.

-         It’s okey. I understand. sa Maya och log.

-         You’re really nice.

-         Thank you, so are you.

Jag log mot henne.

Vi lutade oss tillbaka i stolarna och jag suckade.

-         So what are you doing in Paris? frågade jag henne.

-         I needed to get away from my home and I always loved Paris, so here I am. sa hon och log.

-         Where are you from?

-         I’m from New York.

-         Really? So am I. Or I live in LA but I was born in New York.

-         Cool. So what are you doing in Paris?

-         My boyfriend’s band are here for a tour and I gonna sing before them.

-         Ohh so you’re a singer? And I guess that you’re good ‘cause I don’t think you would have been here otherwise.

-         Yeah, I guess so.

Vi skrattade. Maya var riktigt trevlig.

Jag öppnade ögonen och möttes av Maya’s glada ansikte.

-         Slept well? flinade hon.

-         I’m sorry. I was just so tired.

-         It’s okey. log hon. Can I ask you something?

-         Of course! sa jag och log.

-         Is your boyfriend in One Direction?

-         Yes, why?

-         Look at your left. sa hon och log.

Jag vände på huvudet och såg 5 killar komma gående mot oss.

Harry.

Jag var snabbt på fötter och rusade fram till dem. Jag kastade mig i Harry’s famn.

-         Harry. grät jag.

-         Tracy, what happend? frågade han oroligt.

-         I thought you were dead. sa jag.

-         What? sa han förvånat.

Jag förklarade hela historien för killarna.

-         Tracy, our plane was an hour late. That’s why we came now.

-         Why didn’t you call me?

-         I tried but you were on the plane first then were I on the plane so I couldn’t. Sorry.

-         It’s okey. sa jag och kysste honom.

-         Come. sa jag efter kyssen.

Jag drog med mig killarna till Maya.

-         Guys this is Maya. Maya this is Harry, Niall, Liam, Zayn and Louis. sa jag.

-         Nice to meet you. sa Maya och log.

-         Nice to meet you too, Maya. sa Louis och log.

-         Ehm, Tracy.. I need to go now but can I have your number? sa Maya.

-         Sure. sa jag och log.

Vi bytte nummer och sa hej då.

-         So are we going to the hotel now? frågade jag killarna.

-         Yep. sa Niall och log.

Jag nickade och tog Harry’s hand.

Vad tycker ni? Bra/Dåligt? :)

Killarna lever! :D

Vi kör på 3 kommentarer till nästa :)

/Moa och Malin xxx

Killarnas plan skulle landat för några minuter sen. Var det..

Nej, det är det inte! Det kan inte vara deras plan!

Men tänk om det var? Tänk om jag aldrig mer skulle få se..

Nej! Det kan inte vara..

Jag brast ut i gråt. Tårarna forsade ner längs mina kinder.

Skulle jag aldrig få se Harry igen?

Bianca’s Perspektiv:

-         Bianca, kom hit! skrek Emilia från vardagsrummet.

Jag suckade och la ned gitarren som jag spelat på. Jag öppnade dörren och gick ut.

-         Vad är det? frågade jag.

Emilia satt på golvet med högar av filmer runt sig. På soffbordet stod det skålar med godis och flaskor med läsk.

-         Vi ska sitta i soffan hela dagen och titta på filmer. Så sätt dig! sa hon och pekade på soffan.

-         Nejj. Jag vill bara sitta i mitt rum och s..

-         Sitt!

Jag suckade och slog mig ner i soffan.

-         Bra. Vilken film ska vi börja med? frågade hon.

-         Vet inte.

Emilia suckade och reste sig upp från golvet. Hon satte sig ner bredvid mig i soffan.

-         Du saknar honom redan, eller hur? sa hon och la sin hand på min axel.

-         Yes. sa jag.

-         Det har bara gått några timmar.

-         Jag vet.

-         Bianca.. sa hon och kramade om mig.

Vi bara satt tysta.

-         Älskar dig. sa jag.

-         Älskar dig med. sa hon.

Jag reste mig och tog upp en film.

-         Denna? frågade jag.

-         Dear John? Visst. sa Emilia och log.

Jag satte i skivan i DVD spelaren och satte mig bekvämt i soffan igen bredvid min bästa vän.

Tracy’s Perspektiv:

Tårarna forsade fortfarande ner för mina kinder. Planet hade fortfarande inte landat.

Bianca’s Perspektiv:

-         Emilia, är det okej om jag går? Jag behöver vara ensam. sa jag.

-         Visst. sa hon och log.

Jag reste mig upp och gick in i mitt rum igen. Jag tog upp gitarren och mitt anteckningsblock.

Jag spelade en melodi och skrev ner orden som kom upp i huvudet.

I can be tough, I can be strong

But with you, it's not like that at all

There's a girl that gives a shit

Behind this wall, you just walk through it

And I remember all those crazy things you said

You left them running though my head

You're always there, you're everywhere

But right now I wish you were here

All those crazy things we did

Didn't think about it, just went with it

You're always there, you're everywhere

But right now I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you here, here, here

I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you near, near, near

I wish you were here

I love the way you are

It's who I am, don't have to try hard

We always say, say it like it is

And the truth is that I really miss

All those crazy things you said

You left them running though my head

You're always there, you're everywhere

But right now I wish you were here

All those crazy things we did

Didn't think about it, just went with it

You're always there, you're everywhere

But right now I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you here, here, here

I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you near, near, near

I wish you were here

No, I don't wanna let go, I just wanna let you know

That I never wanna let go, let go, oh, oh

No, I don't wanna let go, I just wanna let you know

That I never wanna let go, let go, let go, let go

Let go, let go, let go, let go, let go, let go

Let go, let go, let go

Damn, damn, damn

What I'd do to have you here, here, here

I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you near, near, near

I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you here, here, here

I wish you were here

Damn, damn, damn

What I'd do to have you near, near, near

I wish you were here

Jag la ifrån mig gitarren. Jag slog igen boken och la den under kudden som låg på min säng.

Jag gick bort till fönstret och tittade ut.

En tår slingrade sig ner längs min kind.

Jag saknar dig, Niall.

Bra/dåligt?

Vad tror ni har hänt med killarna?

2 kommentarer och ni får nästa kapitel! :)

/Moa och Malin xx