(Bild 1: Tracy's outfit. Bild 2: One Direction. Bild 3: Julie ringer Harry.)

Jag hade på mig ett par jeans shorts och en beige tröja. Jag skulle träffa Harry och killarna nu men jag visste inte vad jag skulle göra med Harry. Hade han menat allvar eller inte? Kanske jag skulle säga att jag var sjuk och stanna hemma idag eller kanske jag skulle tacka nej till turnén? Nej, tacka nej tänker jag inte göra. Jag för lösa detta på något annat sätt.

Jag gick längs gatorna i L.A på väg mot studion där jag skulle träffa killarna. Jag skulle få reda på hur det skulle bli på turnén, hur många låtar jag skulle sjunga, om jag skulle göra något med killarna o.s.v. Jag klev in genom dörren till rummet där killarna var. Harry stod i båset och spelade in sina delar. De andra killarna satt i soffan och pratade. Jag gick fram till de.

-         Hi Tracy. sa Louis glatt.

-         Hi guys. hälsade jag tillbaka. What are you doing?

-         Just chillin’. Harry is working on his part for the third time now. sa Liam.

-         It’s like he is distracted by something. sa Niall.

-         Oh. sa jag bara.

-         Have you thought something about what kind of song you wanna sing on the tour? frågade Zayn efter en stunds tystnad.

-         Ehm, not really but maybe a bit of everything? sa jag.

-         Yeah that sounds good. sa Louis.

-         Can’t you sing something now? frågade Liam glatt.

-         Ehm I don’t know. sa jag tyst.

-         Oh come on. sa Louis och gav mig gitarren Niall hade haft i sitt knä.

-         Ehm, what o you wanna hear then? frågade jag.

-         What about The A-Team by Ed Sheeran? You know that one? sa Louis.

-         Ofcourse I do. Doesn’t everyone know about him? Han ryckte på axlarna och log till svar.

Jag tog första akordet och började sjunga.

 

White lips, Pale face

Breathing in snowflakes…

 

Jag tittade upp från gitarren och mötte killarnas blickar. De log stord och började applådera. Jag kände hettan spridas över mina kinder.

- That was amazing. Just like always. sa en röst bakom mig. Harry.

Jag vände mig om och mötte hans blick. Han log stort mot mig.

- Thank you. sa jag och vände mig mot killarna igen.

Vi började prata om alla roliga saker vi skulle göra under turnén. Harry kom och satte sig bland de andra killarna och kom in i samtalet. Vi blev avbrutna när en man kom in i rummet.

- Hi Paul. hälsade Louis.

- Hi Louis. Hälsade han, som tydligen hette Paul, tillbaka.

- Hi you must be Tracy, right? I’m Paul. sa Paul och sträckte fram handen mot mig.

- Ehm, yes that’s me. sa jag blygt.

- I have some info about the tour to you. sa han och jag nickade.

- You are going to perform 4-5 song before the guys come in.

- Okey.

- And maybe you’ll do a song with the boys. Does it sounds good?

- Yeah. sa jag och log mot honom.

- Good. sa han och log tillbaka.

Han vände sig om och gick ut ur rummet igen. Killarna och jag fortsatte vårat samtal om turnén.

 

Julie’s Perspektiv:

 

Jag satt hemma hos André och tittade på något tråkigt tv program. Varken jag eller André verkade så intresserade av det.

- Do you want some snacks? frågade jag honom?

- Sure. svarade han och log gulligt mot mig.

Jag reste mig upp och gick ut till köket. Jag tog fram en skål och börjae leta i skåpen efter något ätbart. Jag undrar vad Tracy gör nu? Hon skulle ju träffa killarna idag. Jag tog upp mobilen och skrev:

”Vas happenin’ Trace? Having fun with the guys? ;) x”

Jag tog fram ett paket med chips och fyllde skålen och gick ut till André igen. Jag satte mig bredvid honom och han la armen om mig och pussade mig på kinden. Jag kände et vibrerade i fickan. Jag tog upp mobilen.

”What is Vas happenin’? Yeah with 4 of 5. :/ x”

“Ask Zayn about Vas happenin’. Why 4 of 5? Who is the 5? Xx”

“Haha Vas happenin’. Harry is the 5. x”

“What have he done? x”

“Last night he sent me flowers and a new computer and a note. On the note it stood that he was in love with me. x”

“WHAT?! Why is that a bad thing? X”

“What if it’s a joke? x”

“ I promise you, it’s not, but if you don’t believe me, talk too him. x”

“Fine. x”

Jag la ner mobilen och återgick till tven.

 

Tracy’s Perspektiv:

 

Ska jag prata med honom? Vad ska jag säga i så fall? Tänk om han faktiskt menade allvar? Tänk om han inte? Tusen frågor for genom mitt huvud.

-         Harry, can I talk to you? for det ur min mun.

-         Yeah, sure. sa han och reste sig upp.

Vi gick in i ett annat rum där vi var själva.

-         What did you want to talk to me about? frågade han och gav ig ett gulligt leende.

Bara säg det Tracy, tänkte jag. Jag tog ett djupt andetag.

-         I got the flowers yesterday. sa jag och tittade upp mot honom.

-         Yeah? sa han och tittade bort lite generat.

-         Was it for real? frågade jag.

-         Ofcourse it was. I’d never lie to you. I know it just been a few days but you are special and I really like you.

-         Oh. fick jag ur mig. Ingen kille hade sagt så till mig förut.

-         Do you like me Tracy?

-         I think I do. sa jag.

-         Really? frågade han glatt.

-         Yeah.

-         Great. Han lutade sig närmare mig.

Våra läppar var nu bara några centimeter ifrån varandra. Han kom närmare och närmare. Nu var vi bara en centimeter från varandra.

-         No Harry! utbrast jag och knuffade undan honom.

-         What? frågade han aningen förvånat I thougt you liked me?

-         I do, but I can’t… I’m sorry Harry. sa jag och gick ut ur rummet.

Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken. Jag sprang in till rummet där de andra killarna satt. Jag drog åt mig min väska och smällde igen dörren efter mig. Jag tog upp mobilen och ringde André. Han skulle komma om en minut. Jag satte mig på gatan och väntade. Jag kände tårarna börja rinna.

-         Tracy. sa Harry bakom mig.

Jag svarade inte.

-         Please Tracy. Did I do something wrong? frågade han oroligt.

Han gick fram till mig och jag ställde mig upp.

-         Harry just leave me alone. I need to think. sa jag och torkade tårarna men de ersattes direct av nya.

-         Tracy, please. Han tog ett steg närmare mig. Jag backade.

-         Ey, leave her alone! hörde jag André’s röst säga bredvid oss.

-         Who are you? frågade Harry honom.

-         You don’t have to worry about that. sa André och vände sig mot mig.

-         Come on Trace. Sa André och la armen om mig.

Vi satte oss i bilen och åkte i väg. Hur kunde det bli så här?

 

Jag satt hemma hos André med en kopp te framför mig. Julie satt bredvid mig.

-         What happend? frågade hon mig.

-         He said it was true and then he was about to kiss me but I pushed him away. sa jag tyst.

-         He did what? Why did you do that?

Ja, varför hade jag gjort det? Jag gillade ju honom. Mycket.

-         I don’t know. I really like him but I just… panicked I guess.

-         Oh Tracy. suckade hon och kramade om mig.

Hon släppte mig och sträckte sig efter mon mobil. Hon slog in något på den och satte den mot örat.

-         Who are you calling? frågade jag och hon satte fingret framför munnen för att tysta mig.

-         Hi Harry, this is Tracy’s friend Julie. sa hon. Ringde hon Harry?!

 

---

Här har ni kapitel 7. Hoppas ni gillar det :)

Vad säger Julie till Harry? Vad kommer hända mellan Tracy och Harry nu?

Kanske det kommer en del till av mig (Malin) ikväll. Börjar på kapitel 8 nu :)

Vi kan se om det går att få 2 Kommentarer till nästa? ;)

/Moa och Malin x