Jag vaknade av att solen lyste igenom gardinerna. Jag satte mig upp i sängen och sträckte på mig. Jag kollade mot klockan som stod på bordet bredvid sägen. Den visade 9.30. Jag gäspade stort och reste på mig. Jag drog på mig ett par pyjamasbyxor och en t-shirt.  Jag gick ut till det vardagsrummet och slängde mig i soffan. Jag slöt ögonen och försökte somna om igen.

 

-         Wake up, Louis! sa Liam’s och skakade om mig. Jag öppnade ögonen och såg att alla killarna satt i stod runt mig.

-         Where’s Tracy? frågade jag och gnuggade mig i ögonen.

-         She’s still sleeping. svarade Harry.

Jag satte mig upp och killarna satte sig i soffan. Harry hade en dator i knät och killarna kollade på mig med en blick som var både allvarlig och orolig.

-         What is it? frågade jag dem.

-         Have you checked Twitter today? frågade Zayn.

-         No, I woke up and then I fell asleep on the couch. svarade jag honom.

-         Okey. Have you heard from Eleanor? sa Harry.

-         No, actually not. It was a few days ago last time.

Killarna nickade och utbytte små blickar med varandra. De visste något jag inte visste om.

-         Okey, just tell me what happend. sa jag och tittade på dem.

-         Harry, give him the computer. sa Liam.

Harry gick fram till mig och gav mig datorn.

-         I’m sorry Lou. sa han.

Jag kollade undrande på honom och kollade på skärmen. Skärmen visade bilder på Eleanor och en kille som satt och drack kaffe på Starbucks i London. Jag kände ett styng av avund men jag lite på Eleanor.

-         They are just drinking coffee together. sa jag till killarna.

-         Lou, scroll down. suckade Harry.

Jag rullade ner och det kom fler bilder på Eleanor och den där killen. På bilderna gick de och höll handen, skrattade och pratade. Det var fler bilder på dem. På en av dom kramade de om varandra och på den sist bilden…

Jag smälle igen datorn och kände tårarna börja rinna ner längs mina kinder. Jag reste mig upp och sprang in till mitt rum. Hur kunde hon göra så här?

Jag tog upp mobilen och slog hennes nummer som jag kunde för väl. Efter åtta signaler svarade hon.

-         Hi Lou. sa hon med fejkad glädje.

-         Who is he? frågade jag.

-         What?

-         You know what I’m talking about! Who is the guy you’re cheating on me with?

-         I’m not cheating on you. sa hon med en skakig röst.

-         Don’t lie to me! skrek jag. I’ve seen the pictures. Who is he?

-         His name is Josh. I’m truly sorry Louis.

-         Yeah sure. Eleanor I trusted you! It’s soo over.

Jag la på snabbt och la mig I säng. Jag lät tårarna rinna.

 

*Kanck, Knack*

 

-         Come in. mumlade jag genom kudden jag hade ansiktet i.

Jag hörde dörren öppnas och kände hur någon satte sig bredvid mig.

-         How are you Louis? frågade Tarcy’s ljuva stämma.

-         I’ve been better, I guess. svarde jag henne.

Jag satte mig upp bredvid henne och torkade tårarna. Tracy la armarna om mig och kramade om mig.

-         She isn’t worth your tears, Louis. sa hon.

-         You are right. suckade jag och torkade fler tårar.

-

Tracy reste på sig och sträckte ut sin hand till mig.

-         Come on, let’s go out to the other and do something fun. log hon.

Jag nickade och tog hennes hand. Vi gick ut till de andra som satt i soffan. Deras blickar vändes mot oss när vi kom. Tracy satte sig ner bredvid Harry som la armen om henne. De var perfekta tillsammans men jag kunde inte låta bli att känna ett sting av avund. Varför gjorde jag det? Saknade jag Eleanor?

 

Tracy’s Perspektiv:

 

Jag tyckte så synd om Louis. Hur kunde Eleanor göra så mot honom? Han var ju så trevlig, snygg och rolig.

Vi satt i soffan och var tysta. Fast vad skulle man säga? Ingen verkade riktigt veta vad de skulle säga.

-         So, ehm, are you guys excited for the tour? frågade jag för att få igång ett samtal.

-         Yeah, it’s gonna be awesome. sa Niall och log stort.

-         Btw, Tracy, are you going with Harry to London? frågade Louis.

-         Yeah I’m. svarade jag och log.

Harry drog mig närmare och gav mig en kyss. Jag log mot honom och alla killarna busvisslade. Alla utom Louis som tittade bort. Vad var det med honom? Han var säker bara ledsen för detta med Eleanor. Eller?

Louis’ Perspektiv:

 

Harry drog Tracy närmare honom och kysste henne. Jag vet inte varför men jag var tvungen att titta bort. Varför var det så svårt att se Tracy med Harry? Nu när jag tänker efter så är det inte första gången jag måste titta bort när jag ser de två tillsammans. Tracy och Harry passade ju så bra tillsammans. Tracy med sitt bruna lockiga hår och sina gröna vackra ögon. Varför tänker jag så här?

 

Tracy’s Perspektiv:

 

Harry hade följt mig hem senar på kvällen. Nu stod vi utanför mitt hus.

-         Btw one thing I always wondered, Do you live here on your own? frågade Harry.

-         No, my parents live here too. But they are travelling a lot. Right now they are in Thailand I think. svarade jag.

-         Okey.

Harry lutade sig mot mig och gav mig en kyss. Vi avslutade kyssen och lutade våra pannor mot varandra.

-         See you tomorrow? frågade Harry.

-         Sure. svarade jag och kysste honom igen.

-         Good Night. sa Harry och började gå igen mot hotellet.

-         Night. sa jag och gick in genom dörren.

---

Kapitel 11.

Kanske inte det bästa.

Men här fick ni in lite Louis :)

Stackars Lou. :(

Bara så ni vet: Vi har inget emot Eleanor! Tvärtimot jag (Malin) älskar henne! Moa gör säckert också det :)

1 kommenter till nästa! :)

/Moa och Malin x