Jag kände mig så dum. De hade bara planerat en fest. För mig.
- I'm sorry, Louis. sa jag.
- It's okey. sa han och log snett.
- I feel so stupod now. I'm really sorry, Louis. sa jag.
Han drog in mig i sin famn och kramade om mig.
- It's okey, Lucy. I understand it looked a bit wrong. sa han och kysste min hjässa. Now you said that you are sorry to me, it's just Esme left.
Jag la ner mobilen och suckade.
- She don't answear? frågade Louis.
- No.
Jag hade försökt få tag på Esme jättelänge nu men
hon svarade inte. Jag la mej ner på rygg i sängen.
- She will answear, Lucy. sa Louis och la sej ner på
sidan bredvid mej.
- I hope so. But I think I gonna go home and talk to
her.
- Sounds like a good idea.
Jag nickade och reste mej upp igen. Jag gick ut i
hallen och drog på mej skorna. Louis kom ut och
ställde sej med axlen lutad mot dörrkanten. Jag knöt
den siste skon och ställde mej rakt igen. Jag gick
fram och kysste hans läppar snabbt.
- See ya. sa jag och försvann ut.
Jag gick fram till dörren till min och Esme's lägenhet
och öppnade då den var upplåst.
- Hello? ropade jag och stängde dörren efter mej.
Jag sparckade av skorna och gick in i lägenheten.
Esme satt i soffan i vardagsrummet och tittade på
tvn. Hon vände blicken mot mej.
- Lucy. sa hon.
- Hi. sa jag och log snett.
Esme ställd sej upp och var snabbt framme hos mej.
- I'm so so so sorry Luce. sa hon och kramade om
mej.
- Esme, it's okey. Louis told me evrything. I'm sorry.
sa jag och kramade henne hårt tillbaka.
Vi hade satt oss ner i soffan med varsin kopp varmt
te framför oss.
- So, how's the dancing going? frågade jag henne.
- Really good. We've done two shows now. sa hon
och log.
- Really?I have to come to the next! sa jag och log jag
med.
- Of course. Are you moving back here?
- If it's okey..? hon nickade. Then yes.
- Good. I missed you.
- I missed you too!
Kapitel 32!
Förlåt, förlåt, förlåt! Seg uppdatering, I know. Förlåt, förlåt, förlåt!
Men här är det iaf :)
/Moa och malin xxx